För första gången på evigheter hade jag sällskap av min egen skugga på löprundan. Inte en skugga skapad av solen utan av fullmånen. Det är något magiskt med att springa i månsken. Också när det står fartlek (6K plus uppvärmning och nerjogg) på schemat.

Var trött nästan bortom utmattningens gräns när jag kom hem efter jobbet. Mest psykiskt uppenbarligen. Väl ute på landsvägen blåste nordan bort tröttheten. Lade medvetet upp rundan så att den möjliggjorde genvägar. Men jag tog dem inte.

Den kopiösa träningsvärken i mage och triceps påminde mig om gårdagen i varje uppförsbacke. Väl hemma gjorde armarna så ont att jag inte fick av den svettiga löparbehån på egen hand. Men så sitter den också åt som betong. Sicka problem. *skrattar*

Ett irritationsmoment – blåsa på vänster stortå.
Ett orosmoln – svag känning på underbenens insida under uppvärmning.

Runda: V. Väppeby – Säby – Hedsta – infart V. Väppeby
Sträcka: 11,4
Tid: 64

………………………………………………………………………………………………………………………………