Lunch med DOMS

Det råder lite kaos i träningsprogrammet för tillfället. Både jag och livet busar till det. Och kroppen. Eller snarare, kroppen busar inte alls. Den gör ont. Dömer mig till att byta ut 8 K medelhård distans mot dryga 6 i sakta mak.

D.O.M.S. –Delayed onset muscle soreness. Träningvärk. Bevisar att musklerna stärks. Rätt trevligt. Rent mentalt.

Men som löparsällskap är smärtan mindre sympatisk. Stapplar omkring på ben stela som styltor första kilometern. Sen har lårmuskeln mjuknat och är med på noterna. Någorlunda. Lyder åtminstone när jag vill öka takten för att undvika ett hunddagis på rast. Utskälld av åtta terriers.

Runda: Lunchpass. Åsen och Fyrisån
Sträcka: ca. 6,5
Tid: 38

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Annonser

6 tankar om “Lunch med DOMS

  1. Ja, det är väl skönt med träningsvärk. Känna att man lever och att man faktiskt har muskler som kan göra ont 🙂 Starkt av dig att genomföra ett pass, även om det inte blev riktigt som Mr Sz hade tänkt sig… Men det är ju inte Sz som är boss. Det är kroppen…

  2. Träningsvärk är trevligt ibland. Det är trevligt när man precis har ökat på och kört ett hårdare och längre pass. Då vet man att den nya träning tog och kändes faktiskt. Men den träningsvärken man kan få efter ett par veckors uppehåll och man ändå bara sprang ett lugnt pass är inte alls trevlig för då inser man hur snabbt man förlorar det man tidigare har tränat upp.

  3. Man kan ju undra vad herr Sz tycker om att vara en guru? 🙂
    Stackarn! Han påpekar gång på gång att han s träningsprogram ska ses som förslag, att de ska anpassas av respektive löpare. Ändå följer fler än jag dem mer eller mindre slaviskt…

    Så sant, Dunceor. Den värken är inte riktigt lika upplyftande. 🙂
    Jag är iofs en sån där obändigt (=skitjobbig?) positiv person (nåja, nästan jämt), så jag brukar ändå glädja mig åt smärtan. För den innebär ju att det går att träna upp sig igen.

  4. Ja, stackars Szalkai. Jag är precis som du, Bureborn. Följer programmet mer eller mindre slaviskt och får dåligt samvete och känner att jag bör be Mr Sz om ursäkt de gånger jag av en eller annan anledning inte kan följa det. Idiotiskt, va? 😉 Anledningen för min del är förmodligen att jag befinner mig på rookie-stadiet vad gäller löpträning och tycker att det är bättre att lyssna på någon som bevisligen vet vad han pratar om än att lyssna på mig själv. Dock borde man som sagt lyssna lite mer på sin egen kropp. 🙂

  5. Ja, det där med att lyssna på kroppen är ju ett gissel… Men hur det än är så är nog kroppen mer boss än Mr Sz, hur mycket man än önskar något annat…
    Dock måste jag nog tycka att trevligare luncher finns än en lunch med DOMS 😉

  6. Haha! Ja, det finns ju trevligare dejter att ta med på lunch. 🙂

    Men sen var det ju det där med att hinna med löpningen. Inte göra Sz ilsken. Eller snarare slippa det egna dåliga samvetet. ;-)Då får det bli löpning på lunchen, med eller utan träningsvärk.

    Jag är också en rookie och resonerar som du, Benet. Han är ju liiiiite mer erfaren än jag. Bäst att lyda. ;-)Dessutom funkade det så fint sist. När jag tassade efter hans program och flög (med mina mått mätt) S:t Eriksloppet runt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s