I dag stod en vigsel på programmet. Ont om tid för den planerad löprundan alltså. Sånt brukar inte vara populärt. Men idag var jag synnerligen nöjd över att jag kunde skylla på tidsbrist och ta en genväg hem.
Visserligen handlade det bara om att maska bort två kilometrar, men när kroppen känns blytung förvandlas 2000 meter till ett långlopp. De sex kilometrar jag lyckades slutföra kändes längre än en t.o.r-resa till månen.
Och inte har jag nåt att skylla på.
Runda: Tomta
Sträcka: 6,2
Tid: 36
Hastighet: 6
…………………………………………………………………………………………………………………………….
Ett sktipass helt enkelt. Härligt! Såna behöver vi ibland bara för att verkligen kunna uppskatta de sköna passen så mycket mer 🙂
Just ja, det gäller att se allt från den positiva sidan. Tack!