Från moll till dur

Vasagatan är lätt att hitta. RS hittar jag på andra försöket. Men att hitta skor visar sig vara svårare. Den trevliga butikskillen skryter om alla tusentals skor som gömmer sig i källaren. Tusentals. Så kommer han upp med fyra kartonger, varav en innehåller NB 768. Årsuppdatering av den modell jag redan har alltså, NB 767.

Den funkar klockrent. Men nu var det ju variation i skovalet jag ville ha. Sko på – spring – sko av. Efter x antal rundor på bandet återstår en Adidas. Den rätar upp mitt överpronerande löpsteg. Känns också som en fotriktig sko som kunde ha passat min farmor. Löpkänsla plus minus noll. Den föreslår trevliga butikskille att jag ska satsa på.  Jag håller inte riktigt med. Lämnar RS utan skor.

Funderar över om trevliga butikskillen tyckte jag var oseriös som kallade dämpade skor för studsiga… Och som hävdade att jag ville ha skor som tillät mig att känna asfalten genom sulan…

Äter två torra skorpor på kafé Panorama i Kulturhuset. Utan fönsterbord. Kaffet smakar bränt. Surar lite. Minst sagt. Men sen flyger en liten hornförsedd sak i mig. Spatserar upp till Kungsgatan och in på Löplabbet. Kvinnoingången. Surar till lite igen. Det luktar parfym dessutom.

Mina fötter luktar inte parfym när jag ställer mig på glaslådan. Så är det dags för sko på – springa – sko av. Om och om igen. Den fotriktiga Adidasen dyker upp igen och en Saucony. Men jag är inte riktigt nöjd. ”Det finns förstås en lite dyrare sko”, säger trevliga butikstjejen lite tvekande och hämtar upp en Asics Gel Kayano. Sko på – spring – YES. Nu är jag nöjd!

Ett par gnistrande och glänsande Kayanos bor numer i min hall.

Funderar på varför trevliga butikstjejen antog att de skulle vara för dyra för mig. Kan det ha varit hålet i strumpan?

…………………………………………………………………………………………………………………………….

Annonser

4 tankar om “Från moll till dur

  1. Haha! Helskönt inlägg.

    Att köpa skor kan låta så lätt när man läser att folk har varit och shoppat loss, men det är en ganska energikrävande och ibland lite omständlig och frustrerande process. Hur känns det? Känns dessa bra? Eller känns de här ännu bättre? Hmmm, jag vet inte. Svårt. De här är lite skönare framme vid tårna, de här känns smidigare över vristen, de här är lite studsigare än de här, men å andra sidan har man bättre känsla i dessa. Arrghh!

    Vissa par sorterar man ju bort direkt, men sedan finns det oftast två eller tre par kvar som man velar mellan. Om man inte, som du gjorde med dina Kayano, direkt känner att: HÄR ÄR DOM! Det är en förlösande och härlig känsla. Och då kvittar det vad som står på prislappen. Oavsett om man har hål på strumpan eller ej 😉

  2. Begriper inte hur jag kunde ta på mig ett par strumpor med hål på ena tån. Jag hade ju planerat in skoshoppingen mycket noga… 🙂

    De stackars butikbiträdena såg faktiskt rätt lidande ut efter ett tag. Tyckte nog att jag var supervelig. Och värst av allt. Skorna köpte jag faktiskt på Stadium. Skäms lite.
    Här har de lagt ner hur mycket tid som helst på att hjälpa mig och så går jag helt fräckt ockh köper skorna hos konkurrenten. Men jag ville så gärna ha med mig skorna hem, och de hade inte min storlek på löpbutiken. (Provsprang i ett par som var ett nummer för stora – men blev kär ändå. De var ännu skönare i rätt strolek.
    Så istället för att vänta på att skorna skulle skickas efter från Norrköping, och kanske komma in i nästa vecka, blev det Stadium. Fy på mig!

  3. Jag säger bara det. Asics Gel Kayano. Kärlek! Dyr kärlek, men ändock… 🙂
    Trist att det blev en extra vända till Löplabbet, men det var det säkert värt! Lycka är ett par nya skor att nöta ut 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s