Sittande, fladdrande fjärilar, nymornade skalbaggar och en fet luden larv. Jag delade asfalten med många vårväckta kryp idag. För det var sannerligen vår. Luften luktade varm jord och solen kysste fram mina fräknar.

Det är underbart med sol! Men jag måste köpa en tunnare jacka, eller kanske en väst. Höll på att försmäkta i södersluttningarna. Och svor högt över jackans krage som jag försökte klämma fast i undertröjans halsringning. Gick sådär. Men det känns nästan fräckt att klaga när både vädergudinnan och löpargudinnan gjorde livet lätt.

M och lilla skrutt fick den tvivelaktiga äran att skjutsa ut mig längs vägarna igen. 22 kilometer är långt, skrämmande långt, när man ser meter efter meter snurra fram i bilens trippmätare. När jag klev ut ur bilen tyckte jag mig ha en halv evighet hem.

Första kilometern letade jag förtvivlat efter en tillräckligt tät skogsdunge. Var riktigt, riktigt skönt när jag äntligen hittade en vildvuxen gran att gömma mig bakom. Att ladda vätska har sina sidor… Men den nya grötvanan gjorde susen för batterierna.

Lyckades hålla ner farten bättre i dag (puls 150). Trixet är att välja bort musiken, istället fyllde jag i-poden med podradio. Ett avsnitt av Spanarna, följt av Filosofiska rummet och Vetenskapsradion historia. Hjärngympa i farten. Får inte bara bättre kondis, jag blir smartare också. 😉

När jag passerade kyrkan i Kungs-Husby (en halvmil kvar hem) petade jag in den gamla vanliga spellistan. Pop och eurodisco. Vips klättrade pulsen upp i 162. Alldeles lagom trött steppade jag uppför egna uppfarten. Nybryggt kaffe och en mumsig skinkmacka på verandatrappan. Livet är bra härligt!

Runda: Hemsta – Sycklinge – Vallby – Eka – Kungs-Husby – Segla
Sträcka: 22
Tid: 132
Hastighet: 6:00

……………………………………………………………………………………………………………………………