Återhämtning för själen

Har just upptäckt ytterligare en poäng med springandet. Man kan smita. Rymma från välmenande svärföräldrar, stimmiga brorsbarn och en överdos social samvaro.

Skyllde på att kroppen behövde en återhämtningsjogg och stack ut i soldiset. I och för sig ljög jag inte direkt, kroppen behövde verkligen få röra på sig. Värma upp stela muskler och leder för lite stretch. Liiite styltigt att ta sig nedför trappor just idag.

Ytterligare en upptäckt: min kropp har sänkt farten på autopiloten. Tidigare hamnade jag alltid på en pace på 5:45 när kroppen själv fick styra. Nu ligger jag mellan 5:50 och 5:55. Trots att jag känner mig mycket starkare. Tillfälligt? Eller har jag blivit lat?

Runda: Tennsjön runt
Sträcka: 6
Tid: 35
Hastighet: 5:50

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

8 tankar om “Återhämtning för själen

  1. Det finns många fördelar med löpningen 🙂 Och faktum är att kroppen behöver ett ”slaggpass” då och då (att det sedan sammanfaller med diverse olika saker är en annan femma 😉 )
    Jag tror att din kropp är lite trött och sänker farten för återhämtningens skull. Lat är du inte!

  2. Högst tillfälligt tror jag. Kan till och med så småningom följas av en förbättring när du tar dig en kortare viloperiod.

  3. Som sagt, högst tillfälligt. Kanske ditt 6-minuterslångpass satt i kroppen som Masse var inne på… Att kroppen efter 2,5 mil i 6-minutersfart ville hålla sig där även på detta återhämtningspass.

    Lat? Du? Trams!

  4. Hoppas ni alla har rätt i att fartsänkningen bara är tillfällig. Och att den har att göra med att autopiloten ställer in sig på den senaste avverkade farten.
    Har iofs märkt av detta en längre tid. För att få upp farten måste jag springa medvetet – förr lunkade jag alltid omkring i 5:45. Nu tvingar jag kroppen att tassa fortare ibalnd och då ”hämnas” den genom att, när den själv får bestämma, springa i 5:55. Vilket förstås är helt i linje med SZ direktiv. 🙂

    Välbehövlig paus? Ja, men så var det naturligtvis! Jag är ingen rymmare. 😉

  5. Jag måste säga att jag känner igen det där med långsammare fart. Kör jag framfotslöpningen nu så lägger jag mig på en ordentligt långsam fart medan hälisättningen går ”fort”. Jag tycker jag springer långsammare hela tiden. Nu har jag lite svårt att få kontinutet på min löpning så när jag har fått tillbaka den så hoppas jag på att min fart ökar.

    Tråkigt nog så kanske din förkylning ger dig en välbehövlig paus så kommer du lunka fram i 4:00 istället =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s