Hav av scilla. Hav av vårlök. Hav av blåsippor. Men bara små insjöar av den vita sippkusinen. Men vacket. Och vårlikt. Temperaturen vågade sig ett steg till. Bjöd närmast på sommarbris. Och jag bjöd passerande bilar på en bländande upplevelse. Kritvita smalben under 3/4-delstajtsen och en kritvit mage därovan. I halvtid knölade jag nämligen in underställströjans underkant under bh:n och lämnade midjan bar.
Attraktivt uppenbarligen. För en fjäril, som med fladdrande vingar nuddade min bara hud.
Förvånansvärt lättfotat pass i dag. Trots gårdagskvällen fruhippa med tillhörande alkoholintag. Och än värre, en timmes ridning. Töltande islänningar ska erbjuda bekväm ritt. Påstås det. Pyttsan! Vibrationerna var värre än att köra bil på en väg full av potthål. Sittknölarna vrålade av smärta. Och ryggslutet känns som ett enda stort blåmärke. Varför i hela friden ska man skumpa omkring på en kuse när man man låta de egna apostlahästarna sköta transporten?
Förvirrad lyckades jag blanda ihop träningsveckorna. 26 K långpass i lugnt tempo blev istället 25 K med en ”inbyggd” fartökning på 4,5 Kilometer. Fartökningen drog jag till med efter 90 minters löpning, och det kändes som om det gick fortare en den vanliga lunken. Men väl hemma undrar jag. Kilometerfarten var högre på de första 15 K än på de avslutande 10. Och då ingick fartökningen i den sista milen.
Runda: Veckholm – Ål – Ramby – Eneby – Löt – Skälby – Veckholm + Tomta
Sträcka: ca 25
Tid: 148
Medelhastighet: 5:55
……………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Inte bara passerande bilar fick sig en bändande upplevelse!
Vad betyder ”+ Tomta”? Är det någon extra specialslinga? Bor du förresten där långt ute på vischan?
I sanning – kanske snarast bilisterna som bländades…
Jomen, Tomta är en liten extraslinga – ingen gnom. Eftersom du talar om vischan tycks du ha koll på mina trakter?
Jag tycker du hela tiden levererar stabila bra långpass. Jag tror du har en riktigt bra grund att stå på inför Stockholm Marathon.
Dunceor: Jag hoppas verkligen det. Men ibland kan jag inte låta bli att undra hur i hela friden jag ska orka springa 4,2 mil. Det är ju liksom lite längre…
Och så funderar jag på om jag orkar hålla uppe 4-timmarstempot (5:40. Mina långpass må bara rätt stabila, men fort går de ju inte.
Kritvit hud hör också våren till. Jag undrar vad fjärilen trodde att hon/han landade på och varför hon/han tog sikte på magen din. Hade den månne hoppats på ett vitsippefält?
Håller med Dunceor att dina långpass känns riktigt stabila och behagliga, och vad gäller de där 42 så är jag övertygad att du har samlat på dig kraft nog under de gångna månaderna att klara de båda varven i Stockholm i 5:40-fart.
Vilket är bäst? Att hålla 5:50 varv ett för att sedan försöka öka till 5:30 varv två, eller börja i 5:40 och se om man orkar hålla det tempot hela rundan?
Kanske var han/hon sugen på salt? Svett är salt…
Så trevligt att ni tror på mig! Jag funderar också på taktiken – kanske någon mer maravan har något klokt inpass?
På halvmaran sprang jag betydligt snabbare på andra halvan än första. Det var synnerligen oplanerat. Men gissa om det var härligt att springa om rygg efter rygg sista milen!
Att öka på slutet är nog mer min melodi, först när målet börjar närma sig vågar jag lita på att jag orkar hela sträckan. Tror jag.
Det är så man ska göra, öka på slutet alltså. Det har jag alltid gjort och jag planerar att göra det även i år 🙂
Du är i fin form, att leverera ett långpass med fartökning dagen efter kvällen före tyder bara på storform till maran!
Koll på dina trakter har jag bara på kartan. Ge mig ett ortnamn och jag letar upp det.
Jumpers maratonstrategi är nog inget för dig: Han hoppas hinna så långt som möjligt på så kort tid som möjligt innan han blir trött och börjar gå. Han räknar med en mycket positiv split.
Karin: Eftersom du är min löparguru är min strategi inför SM numer spikad. *lol*
Asgam: Aj,aj orienterartakter igen… Och Tomta fanns alltså inte med. Denna metropol…
Skippar definitivt Jumpers strategi!
Jag hade tänkt försökt göra ett så jämnt lopp som möjligt. Mitt mål är ju 3:45 vilket innebär 5:20 tempo och planen är att hålla det från steg 1. Risken är dock att det går lite fortare i början och sen kommer jag krokna på slutet men jag ska verkligen försöka hålla tillbaka.
Positiv splitt låter alltid farligt tycker jag men jag tror att det är då man tar ut sig bäst då man sparar krafter till slutet =)
*rodnar upp över öronen* Vilken komplimang. Jag bara ler 🙂