Drabbades av städmani. Utrensningslusta. En och annan fick sätta livet till. Blommor som offrades på pedanteriets altare.

De var för fula helt enkelt. Ut åkte en missväxt änglatrumpet, som jag inte lyckats ta livet av under hela, mörka vintern. Trots idoga försök.  En spretig benjamin och en fnasig kalla vandrade samma väg. Till komposten.

Tack vare komposten känner jag mig inte som en mördare. Liv till nytt liv. En kalla reinkarneras som kirskål. Tar månne hämd på sin baneman (jag) och sprider sig i rosenrabatten.

Kallan var förexten en gåva. En typisk oönskad och oälskad krukväxt. DN:s etikettexpert Ribbing vet vad man gör med sådana. Krukväxthimlen nästa.  Och så en artig, lagom skamsen, förklaring till givaren.

Men min röda pelargon fick leva vidare i oförändrad form. Trots att livskraften inskränkte sig till ett par små gröna skott på knotiga stammar. Även det blomstrande livet är orättvist.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………..