Mållösa strövtåg

Kan inte skylla på baciller längre. Eller virus. Eller strejkande hälsenor och ömmande muskler. Istället skyller jag på bristen på mål.

I går skulle jag springa en mil. Men tog en genväg. Fick ihop drygt 8 K. I hyfsat tempo, men ändå.

Ett mål och en strategi är vad jag behöver. En plan i svart på vitt. Ska fixas. En annan gång…

Runda: Säby – Hedsta
Sträcka: 8,6
Tid: 37
Hastighet:
5:30

…………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Annonser

3 tankar om “Mållösa strövtåg

  1. Det är väl härligt märkligt det där med motivation och viljekraft. Om man bestämt sig för (och är motiverad) att t ex springa en halvmara, så brukar man alltsom oftast klara av att springa just en halvmara. Men, om någon säger till dig då du passerar 20k-skylten att målet är framflyttat 2 km, så hade du (eller i alla fall jag) förmodligen smällt av och fått en obeskrivlig trötthetskänsla i kroppen.

    Jag tänker på det jag läste om Björn Suneson i höstas. De få gånger Björn tyckte att livet var riktigt jobbigt var då han sprang lite vilse i jakten på nästa motell. Vid dessa tillfällen blev han tvungen att springa ett par kilometer extra. Man kan kanske tycka att 61 eller 64 kilometer kan kvitta, men är kroppen inställd på 61, så är 64 nästan oöverstigligt.

    Men, men, till planerna för sommarens träning:
    Stockholms halvmara, kanske? Mäster Sz har ju finfina program för detta evenemang också. Nånting som kanske skulle kunna passa?

    Jag har funderat på hur jag själv skall lägga upp träningen i sommar, men väntar med beslut tills jag fått lite bättre besked om statusen i det där förbenade benet. Röntgen i morgon. Kommer mest troligt inte att ge ett skvatt, men då vet jag åtminstone det.

    Stockholms halvmara ligger i min (diffusa) plan. Ett varv runt stan verkar alldeles lagom för i år.

  2. På pricken Benet! Jag skulle sannerligen smälla av om någon flyttade fram målet. Ibland försöker jag lägga till en extrasväng på mina löppass, men det är extremt svårt att tvinga benen att fortsätta förbi postlådan.

    Kikade på programmen för halvmaran, de ser jobbiga ut! 🙂
    Jag velar än hit än dit. Ska jag springa halvmaran, eller inte? Ska jag springa Lidingö, eller inte? Ska jag försöka hitta en höstmara, eller inte?

  3. Väntar med spänning på att få höra om resultaten av ditt besök på röntgen. Frågan är vad som är bäst, att allt ser fint ut eller att det onda får sin förklaring?
    Sånt som syns på röntgen brukar ha en tendens att kräva längre läkning… 😦

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s