Är på semester på Höga kusten. Det är rätt vackert här (grov underdrift). Och alldeles lagom varmt. Och synnerligen backigt. Perfekt för träningsläger. Inte blir det mindre perfekt av att löpningen skapar andrum när man håller på att kräkas på grund av en överdos social samvaro.
På tre dagar har jag hittills smitit ut på fyra pass. Långpasset i föregående inlägg, gårdagens lugna morgonjogg följt av ett kvällspass i medeltempo och så dagens relativt lugna milrunda längs lotsstigen, som kryssar fram mellan vindpinade tallar och havsutblickar. Hade tänkt springa ikväll också, men knäna signalerade att de ville stå över. Så det blev ost och kex istället. Och en snabb titt på bloggen. Men fort måste det gå. Att sitta vid datorn är inte godkänt som alibi för att smita från umgänge.
Men i morgon lär det bli två pass igen. Morgontur och så ett backpass framåt kvällskvisten. Har hittat en rent jävulusisk backe. Som självklart måste besegras!
Woops! Den sociala plikten kallar….
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Låter underbart och alla backar som är i närheten måste besegras!
Snart har jag klått upp varenda motlut i omgivningarna. Det känns hur bra som helst!
Haha. Roligt inlägg. Kör hårt och ta vara på alla sköna löppass du kan klämma in mellan de sociala måste-evenemangen… Glad att du lyckades få lite tid vid datorn också 🙂
Men löpning är ju socialt, antingen springer man i sällskap eller så bloggar man om det, det är väl socialt. Trevligt med träningsläger
Benet: Mycket tid framför datorn blir det inte. Men det är rätt trevligt med social tillvaro irl oxå. I lagoma doser… 😉
Johan: Du har ju faktiskt rätt. Har inte tänkt på det förut: löpning kan ju vara socialt faktiskt. Fast mitt norrländska sällskap anser att det är en syssla för kufar… 🙂 (Tar jag som en komplimang)
ahaaaa – det är till vårt hus utanför Ö-vik jag ska åka för att få träna ordentligt!
Vackert värre. Håller med. Men älskar Höga Kusten höstarna mer.