Det här kunde handla om en viss polis vid namn Morse. För jag är galen i engelska mord, eller snarare i de kluriga typer som sätter dit mördarna. Morse till exempel.
Men si, detta har intet med mord att göra, det handlar om gångstilar. Kommissarie Morse går nämligen lite underligt. Kastar fram ena benet på ett säreget sätt. Jag tror han har lite ont i knät. För det har jag nämligen, och jag har lagt mig till med en liknande gångart.
Så nu surfar jag runt och försöker övertyga mig själv om att det inte är löparknä (Morse springer inte). Eller hopparknä. Eller det kanske är just det jag fått. För det var just ett hopp som ställde till det. Tror jag. Ett alldeles för ouppvärmt upphopp innan start i Vasastafetten. I alla fall gjorde det där upphoppet ett redan småirriterat knä mer ilsket. Vilket jag högtidligt struntade i och kutade mina 9 K i dalaskogarna den 9 augusti. Sprang skrattande in under den klassika devisen i Mora efter 45 minuter. Det är jag synnerligen nöjd med.
Resten av laget var också tillfreds. Förste man startade i Sälen klockan 8 på morgonen. Växling vid samtliga klassiska fäbodar. Drygt åtta timmar senare gick vi alla i mål. Sen drack vi vin och skålade för vår egen förträfflighet. Jag drack knät in i glömskan.
Där stannade det snällt (mer eller mindre) ända tills i söndags. Klev ur sängen och svor. Över att knät gjorde ont och över att jag sprang långpass i lördags trots att knät protesterade under den första kilometern. Det gick ju så bra när jag blivit varm…
Och jag som ska springa Lötsjön runt på onsdag.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………
blogg@bureborn 
Så trist att höra om ditt knä. Desto roligare att läsa om din finfina tid i stafetten. Kul!
Var i knät gör det ont? Utsida/insida? Under/över/mittpå? Jag hade lite knäknorr för några veckor sedan men verkar ha kunnat stretcha bort det. Mycket stretch av vaden samt framsida och baksida lår.
Jag hoppas sannerligen att du får rätsida på det snart. Hoppas att det släpper redan till på onsdag då du ska knata runt sjön…
OCH… superkul att du är tillbaka i bloggosfären. Du har varit ordentligt saknad!
Då jag själv haft en del skit kring knäna, ställer jag samma fråga som Benet: ”Var?”
(9 km på 45 minuter är ganska fort. Eller hur?))
Förstår faktiskt inte hur jag kunnat hålla mig borta från bloggvärlden så länge. Jag har ju saknat er ju…
Men nu är jag tillbaka. Och ska försöka förklara var och hur det lilla knät trilskas. Det gör inte ont på utsidan vilket utesluter löparknä. Däremot gör det ont på insidan av och strax under knäskålen när jag ”skjuter” ifrån och böjer knät. Att belasta knät (typ gå uppför en trappa) gör inte ont, det är när belastningen släpper som det ömmar. Sticker som små ettriga knivar.
Nån som känner igen symtomen?
För mig är 45 minuter på 9K definitivt snabbt. 🙂
I höstas hade jag smärtor i en punkt som sitter snett nedanför knäskålen (mot insidan). Det kändes som att någon stack in en liten kniv eler ett spik för varje (löp)steg jag tog. Inga känningar alls vid vanlig belastning (gång).
Jag gick till en sjukgymnast och fick mig förklarat att just i den punkt som mina smärtor uppstår sitter ett muskelfäste där inte mindre än tre muskler fäster.
Lösningen på mitt problem hette stretching. Jag fick ett stretchprogram med mig från sjukgymnasten. Skall se till att du kan ta del av det på något sätt.
Det som skulle stretchas var framförallt stora lårmuskelns framsida och baksida. En bra övning för framsidan är att ligga på sidan med det friska benet underst och uppdraget mot kroppen (lite som fosterställning fast bara med ena benet). Greppa sedan med en hand runt ankeln på det övre (skadade) benet, och stretcha. Genom att ligga på sidan (istället för att, som mer vanligt, stå) så frikopplar man andra muskler som helst inte skall vara med under just denna övningen.
Som sagt, skall leta upp programmet ikväll, och ser till att du kan del av det på något sätt.
I juni hade jag en kusin till din skada. Ömhet i en punkt på knäets insida två centimeter från knäskålen i höjd med dennas nedre del. Under löpning kom smärtan först efter några hundra meter och försvann inte. Den distinkta ömheten kändes mer omedelbart efter än under själva frånskjutet, dvs under uppendlingen. I nerförsbackar kändes det värst, i uppförsbackar inte alls. Det gick över efter en vecka eller två.
Det verkar som om Benet stött på en närmare släkting till ditt onda, varför hans råd låter kanon.
*impad*…du är verkligen snabb! Hurraaa för din insats:D
Du hittar stretchövningarna här
Hej och välkommen efter din bloggsemester.
Fin löpning även om du hade knäont.
Har haft samma smärta på samma ställe. Jag följde Benets råd och har inte känt av
åkomman igen. Stretching är förmodligen lösningen på problemet.
Bamsetackkramar till dig Benet! Hur gulligt som helst!
Faktum är att jag redan efter ditt svar i morse testade lite lårstretch. Och det kändes faktiskt som om det det är rätt medicin.
Så nu ska jag ta tag i saken på allvar. Naturligvis har jag alltid gjort fel och stått upp när jag stretchat lårets framsida. Så nu ska gamla hundar lära sig att sitta = ligga på sidan.
Jumper: Ömt under uppendligen? Egentligen kanske det stämmer bättre överens med min upplevelse än smärta under frånskjutet (vilket kag själv påstod). Nu har jag nämligen analyserat det onda ute på gräsmattan. Gjorde du ngt specifikt för att bli av med eländet?
Paljetten: Tack sötnos!
Johan: Tack! det känns fint att vara tillbaka. Se, ytterliga ett tungt skäl att lita på Benets råd. Jag kryper genast ner på golvet!
Svar: Jag gjorde några få ganska halvhjärtade stretchövningar (bredbent stående lutning åt knäontsidan) men skadan sammanföll med ett bakslag för hälproblemet så det blev en veckas extra vila som säkert hade större betydelse. Benets övningar låter proffsigare.
Jag testade din stretchvariant oxå. Man kan aldrig få för mycket stretching…
Säkert borde jag vila. Men så var det ju det där med Lötsjön runt…
Inser att du redan fått hjälp, så jag nöjer mig med att bara hålla tummarna för att det onda går över snart. Det är iallafall inte löparknä, som du själv konstaterat också. Ta hand om dig 🙂
Tack för tummaran! De tycks ha funkat.
Ping: Läkartid bokad « The Long Distance Runner