Brännande vader

Brittsommarljuvt långpass idag. Allt 100 procent. Nästan.

I full fart nedför en kraftig sluttning. Blicken inställd på svampläge. Befann mig ju i kantarellmarker. Plötsligt svassar dessa högresta damer längs stigen. Mina förtvivlade försök till höjdhopp tjänade till inte, så mina underben fick sig ett par brinnande kyssar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tur att det finns hederliga huskurer…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Runda: Veckholm – Ön – Upplandsleden till Härjarö – Ekholmen – Veckholm
Sträcka: 27,1
Tid: 2:48
Tempo: typ 6:15

………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Annonser

6 tankar om “Brännande vader

  1. Jag lider med dig. Erfor samma fenomen förra veckan, lite snubbel i skogen och vips! Brännässlor överallt. Nåja, inget stoppar tuffa tjejer på långpass, eller hur? 😉

  2. De bränns så attans, och herre gott vad höga de har blivit. Brännässlorna liksom letar sig ut på löparvägarna bara för att få bränna till. Men tuffa tjejer klarar det – lika bra som att köra ”Parera hundbajsen” på Östermalm.

  3. Benet: Jag är rätt nöjd. 🙂
    Knät kändes inte alls under långpasset. Vilket förvånar mig lite eftersom jag hade rejält ont under ett kortare testpass två dagar dessförinnan. Jag stretchar duktigt iofs…

    Börjar misstänka att skorna kan ha med det hela att göra. Köpte nämligen ett par nya för ett par veckor sedan. NB 768. En modell jag haft tidigare, och som funkat perfekt. Men sen jag började springa vissa pass i dem blev knät sämre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s