Avsiktslös lisa för kroppen

Vila.

Jag befinner mig i ett fullständigt intentionslöst andrum. Löparmässigt alltså. På jobbet råder fullständigt sönderstressande kaos. Entropin når varje sekund nya och hisnande nivåer.

Men på löparfronten är allt lugnt. Rädslan visade sig vara obefogad. Den fanns där nämligen; rädslan för att Lidingöloppet skulle bli en tveeggad final. Säsongens höjdpunkt, men också slutet för min målinriktade träning. Jag skulle kastas ut i ett oplanerat intet och drabbas av apati. Eller ännu värre desperation. Att jag skulle ge mig ut på omedelbar jakt efter nya mätbara resultat, nya inrutade scheman.

Men löparjaget är vindstilla. Vaggar sakta (ok, det är träningsvärken som vaggar mig – jag går som en anka.) Säsongen är slut. Nu kraftsamlar sinnet och kroppen. Laddar löplusten med ny energi. Men tills batterierna är påfyllda tänker jag vila. På riktigt.

…………………………………………………………………………………………

Annonser

3 tankar om “Avsiktslös lisa för kroppen

  1. Äscha, spinning är det enda som inte gör ont just för tillfället. Så länge jag inte får jogga så kommer jag att cykla. Jag har förhandlat lite med min sjukgymnast och vi kom överrens om att jag håller mig borta från intensivpass och inte så många gånger i veckan.
    Så tills vidare pyntar jag veckorna med core och styrketräning.
    Jag har fått tid hos läkare i slutet av månaden så det ordnar sig så småningom 🙂

    Om du kollar vilket spinnpass som passar dig kan jag dyka upp när som helst… Är låst till 18:00 varje dag fram till måndag, det är det enda jag måste anpassa mig efter. Därefter kan jag välja mer fritt när jag tränar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s