Smickrad och dumdristig

Precis som Marathonfarsan fick jag ett erbjudande. En arbetskollega som vill att jag skulle springa tillsammans med honom. I mörker. Med karta och kompass.

Av någon anledning blev jag smickrad. Och eftersom jag är lätt på foten när det kommer till smicker så tackade jag naturligtvis inte nej. Så nu ska jag plötsligt orientera. Rodhenloppet.

Eller rättare sagt. Arbetskompisen orienterar. Jag springer efter. Patrull. Låter väl odramatiskt? Pyttsan! Jag minns allt Benet och hans stolleprov. Orienteringsäventyret som slutade med en stukad fot.

Jag borde nog lära mig att inte falla för fagert tal. Men det låter ju så kul….

…………………………………………………………………………..

Annonser

10 tankar om “Smickrad och dumdristig

  1. Har bara en sak att säga: TA DET VARLIGT! 🙂 Och se var du sätter fötterna. Och ha det så kul! För det lär det vara om man undviker att dumtrampa snett.

    Vilken ska ni springa, förresten? Mixed kort? 4.5 km kan ju i ”marathonmänniskors” öron låta kort, men i full fart i terräng är det garanterat tillräckligt jobbigt…

  2. Benet: Enligt kollegan ska skogen vi ska springa i vara lättsprungen… Men han är ju å andra sidan orienterare, och de har ju lite andra preferenser. 🙂
    Mixed kort är just vad som gäller. Borde ta oss en knapp timme. Också det enligt hörsägen.

    Benet: Tack! Klart förenat med livsfara. Vertex springer man ju åtminstone i dagsljus…

  3. Mycket farligt! Fast jag förstår dig!!! Smicker säger man inte nej till… kom bara på att jag tackat ja till än det ena än det andra loppet i år. Utan smicker.

    Och jag som bara skulle springa Stockholm Marathon.

    Se nu till att INTE stuka foten eller springa alltför vilse! LÄr dig några kvicka grepp mot Björnar och älgar. För de lever i skogen har jag hört.

  4. Orientering är en oförtjänt bespottad sport bland löpare. Parorientering väcker dock mindre angenäma minnen från militärtjänst på kung Orres tid.. Att springa med någon som är helt ointresserad av sporten är inte heller roligt. Men om ni är jämngoda löpare och är någorlinda överens om tolkningen av kartan, så kan det bli en härlig tur. Själv har jag orienterat alldeles för lite i mina dar.

  5. Mia: Vissa är mer lättflirtade än andra. 😉
    Björnar?! Alltså, nu måste jag i sanning se till att hitta en orsak att slippa….

    Jumper: I min ungdoms dagar (högstadiet) tykte jag faktiskt om orientering. Sedan dess har jag inte provat, men ”risken” finns att jag återuppväcker en svunnen förkärlek.
    Arbetskollegan och jag är någorlunda jämnasprungna – på asfalt. I skogen däremot…
    Några kontroverser om vägval och kompassriktningar lär inte uppstå. Jag böjer mig tveklöst för expertisen och hänger på som en liten bandhund.

    Karin: Aldrig springa en mara?! När levde du i den villfarelsen? Dagis? 🙂

    Slimslender: Jag lånade en GPS en gång (en sådan man applicerar i bilen – inte min Garmin). Lyckades köra vilse….

  6. Vad kul!!!
    Då kommer vi tävla MOT varandra!! Jag ska nämligen oxå springa Rodhenloppet i mixklassen som förövrigt är ett otroligt kul arrangemang med fackeltåg och väldigt spreciell start!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s