Fyra + två = åtta

Det finns ett charmigt, aningen absurt, drag hos elljusspår. I ett för övrigt platt landskap förmår de alltid slingra sig över en eller annan bergsknalle. Skapa kraftiga uppförslut i kringliga krokar.

I Lillkyrka hade spårläggarna lyckats. Fin-fin och alldeles lagom lång backe för löpskolning. Så jag skippade och indianhoppade, till flanörernas förundran. Kvällen till ära kryllade nämligen spåret av folk. Föräldrar till alla de små frön som just hade gympa i idrottshallen. Så också Pumlan.

Numer kan jag det där elljusspåret. Det är inte särskilt långt nämligen. Fyra varv på långa slingan och två på den korta adderas till 8 kilometer. Hann passera samma föräldrar. Flera gånger. ”Fan, va hon springer”. Så sade någon. Jag tar det självfallet som en komplimang.

………………………………………………………………………………

Annonser

10 thoughts on “Fyra + två = åtta

  1. 4x + 2y = 8
    y = 4 – 2x

    Ska vi gissa att det långa spåret är 1,5 km och det korta 1 km. Eller är det långa 1,6 och det korta 0,8?

    (Knappast 1,7 och 0,6 eller 1,4 och 1,2)

  2. Slimslender: Jag intalar mig att det är nyttigt… För jag har ännu inte kommit över det faktum att det ser ytterst fånigt ut. 🙂

    Jumper: Lillkyrkaspåret är, märkligt nog, mycket sämare skyltat än vårt inoficiella Veckholmsspår. Inte en avståndsskylt så långt ögat når. Måste dessutom erkänna att jag bara kollade slutresultatet på min Garmin. Jag skulle gissa att det långa är cirka 1,7 och det korta 0,6. Det korta är verkligen, verkligen kort. Nästa onsdag ska jag självfallet kontrollera mot klockan vid lämpliga passeringar.

  3. Löpskolning ser ytterst fånigt ut men ack så nyttigt det är! Jag gör det helst i grupp, i glada linnéiters sällskap men beundrar dig som faktiskt gör det helt själv!! Duktigt! Och självklart tar man det som en komplimang när någon säger sådär, det måste ju betyda att denne är imponerad eller hur?? 😀

  4. Ja visst ja, du har ju såna där modääärna grejer. Då slipper du huvudräkning och kan koncentrera dig på löpningen.

    Indianhopp bland folk, det är faktiskt ganska modigt. Men smälla snöbär, det törs hon inte. Förklara det den som kan!

  5. Klart det var en komplimang, en av de bästa man kan få 😀 Löpskolning är skönt, men nog känner man sig fånig… Oavsett om jag kör det i sällskap eller solo så känns det lite spattigt på något sätt. Men bra är det!

  6. Helena: Sällan är jag så avis på er som tränar tillsammans med andra som när jag ska skola mig. Eller springa backintervaller. Ni får till och med Västerborn att verka roligt.
    Själv har jag fullt sjå att peppa mig själv uppför kyrkbacken. 🙂

    Jumper: Matte är inte min starka sida… Så självklart blev jag tvungen att köpa en Garmin.

    Blev tvungen att ta mig en liten funderare på snöbären. Tror det har ngt med barnsligt kontra proffsigt att göra. Numer känner jag mig nämligen som en RIKTIG löpare när jag hoppar omkring. För vem snnars skulle utsätta sig annars?

    Mia: Numer är jag äkta vara! Tycker jag. Men uj va´ jag kan sakna sällskap!

    Karin: Han lät faktiskt lite impad, så han tyckte förmodligen inte att jag var totalt galen.
    Eftersom Sz och alla andra säger att det är nyttigt, och Nix utmanat oss, så hoppar jag på. 🙂

  7. Du får helt enkelt bli en professionell snöbärsploppare:)
    Och änglaflaffaren i snön…
    och sparkalövexperten..
    och ansluta dig till eliten som kan käkaenasksaltakattermedöppenmun 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s