Idag lyckades Nix bevisa att jag är en löparnörd. Och samtidigt ge mig ett riktigt gott skratt. Men sen ställde jag mig och strök skjortor. Inte ens mina egna (iofs har jag inga) utan sambons. Drabbades av insikten: löpare stryker inte andras skjortor, det har de inte tid med. Kontenta – jag är ingen löpare.
Men två skjortkragar senare ändrade jag mig. Jag är definitivt en löpare, just för att jag stryker skjortor. Orsaken stavas abstinens. Och rastlöshet. Får jag inte springa snart blir jag galen!
………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Här i Snitsarbo bär vi alla alltid ostrukna skjortor.
Hihi, jag vet, köp skrynkelfria skjortor:D så du kan springa när abstinensen sätter in;)
Butlern: Fördomsfulla jag trodde det ingick i
butleruppgifterna att stryka skjortor, och mangla lakan och krusa örngottsband… 😉
Henrikan: Välkommen hit!
Jag styrker enbart skjortor när löparabstinensen blir för svår (ensam hemma utan barnvakt). Men jag ska tipsa sambon: han bygger strykhögar högre än empire state buildning. Sen svär han vid strykbrädan.
sorry! jag råkade vara inloggad som min man (henrikan) men det var ju bara jag 😉
Helena: Lika roligt det!
Va kul, en äkta hälft som har en avatar! Min ”bättre” halva fnyser åt allt vad bloggosfären heter. 🙂
Nej nej, till det har man strykerska, manglerska och kruserska. Butlern ska däremot stryka morgontidningen och bära in den tillsammans med morgonteet. Till hans uppgifter hör också att säga ”Very good Sir”.
Men de tiderna är förbi. Hos snitsaren ingår bloggande som en huvudsyssla och tar all butlerns tid. Resten lämnas åt kaos.
Ur kaos uppstår det bästa i livet!
Men det finns få saker som är så sköna som att krypa ner mellan nymanglade lakan… Har svaga, svaga hudminnen av att det var så hos min mormor.