Sent ska de saktfärdiga vakna. Och då får de skylla sig själva. Och trängas med alla andra som är ute i sista minuten.
Jag har buffats och knuffats på konstmuseum förr. Som på Rijksmuseum i Amsterdam. Rembrandts Nattvakten. Den ska alla se. Samtidigt.
Nattvakten är en stor målning. Man kunde åtminstone få en skymt av den i trängseln. Av verken på Nationalmuseums just idag avslutade utställning Lura ögat. Fem seklers bländverk såg jag i princip intet. Men jag förstod att nåt fanns där. För varför skulle det annars hänga besökare i klasar framför väggarna?
Bländad blev jag icke. Inte lurad heller. På annat än konstupplevelsen. Och då vet jag inte om utställningen var bra eller ej. Jag kunde ju inte se den.
Däremot vet jag att Douglas Adams hade fel. Tegelstenar kan hänga fritt i luften. Det bevisade Christan Andersson med sin illusoriska installation 1:1. (Ett verk som tidigare visats på Moderna museet). Och som jag faktiskt nu hann få en skymt om innan jag blev bortknuffad av en tant i överdimensionerad, lila sjal.
Och tro det eller ej. Samma kärring körde armbågen i min sida när jag försökte förlora mig i Anish Kapoors Void IV (Inlånad från Magasin 3).
Jag gav upp och tröstade mig med ett gammaldags och romantiskt brysselkex.
…………………………………………………………………
blogg@bureborn 
En sten faller från hjärtat när jag klickar på ”bureborn” och inte längre (som under gårdagskvällen och i morse) bara möts av det kärva budskapet:
”This blog has been archived or suspended for a violation of our Terms of Service”.
Lättad men inte klokare.
Butlern: Jag lovar att ingen är gladare än jag!
Wordpress la helt enkelt min blogg i nån sorts malpåse, jag hade länkat till ett kakrecpet… Kan omöjligt begripa vad som var lurt med den länken, men jag tänker inte testa igen!
Hann till och med skriva detta på min gamla blogg innan supporten äntligen hörde av sig: http://bureborn.blogspot.com/
Nu funderar jag på att blogga på två ställen samtidigt – för det där får banne mig inte hända igen! Jag ska definitivt försöka komma på hur man sparar bloggar – om denna mardröm upprepar sig.
Vadå ”inte klokare” förresten. På denna blogg lär sig en obildad butler alltid något nytt och detta senaste inlägg är inget undantag. Av den droppade konfekten däri har han varken sett eller läst något. Någon kunde säga han inte har skött sin kultur som han bort. Tantknuffar har han inte heller fått smaka. (Däremot sägs jumper ha haft privilegiet på upploppet i lördags när en flicka från Borlänge i full fart försökte komma fram mellan honom och ett gäng promenerande innebandyspelare, allt enligt hennes egen berättelse).
När snitsaren hörde vad som hänt din blogg blev han riktigt orolig också för sin egen skapelse, som han blivit lite fäst vid. Han tittar ibland tillbaka och skrockar åt sina egna (egentligen mina) inlägg, men allra mest förstås åt de många spännande kommentarerna. Naturligtvis vill han inte att den guldgruvan (eller din) ska gå förlorad.
Och ännu oroligare blir snitsaren, när han hör din förklaring. Han undrar om det rörde sig om otillbörlig stöld av receptet eller otillbörlig reklam för det. Hade receptutläggaren klagat?
Snitsaren har börjat undra vad som egentligen är tillåtet när det gäller att till exempel knycka bilder eller kopiera texter från internet. Från hans egen blogg får man dock sno vad som helst utan lov. Det är den till för.
Sajten där jag hittade receptet har visserligen medlemmar – men receptsidorna är öppna för alla. I alla fall trodde jag det… Jag har inte fått något svar av WordPress på min fråga om varför länken var otillåten. Om de blev sura på att jag länkade var sajtägarna minsann snabba att upptäcka det och rapportera det. Typ 10 minuter. Så passa dig för kokaihop!
Att länka till andra är – vad jag har begripit – helt ok. Det är ju vad nätet går ut på. Men nu börjar jag undra om jag haft fel…
Men det är något helt annat att stjäla saker. Faktum är att wordpress bland sina mer dolda info-sidor (jag har varit in på de flesta…)uppmanar folk att anmäla bloggare som snor andras material. För samma regler gäller ju för bloggare som andra – texter och bilder är upphovsrättsskyddade!
Jag antar att man får citera – men då ska källan säkert anges. Och man får inte citera hur stora mängder text som helst.
Se upp med dikter av poeter som inte varit döda tillräckligt länge. Någon äger rätten till dem. Och bilder ska man verkligen vara försiktig med. Jag använder i princip aldrig bilder jag hittar hos andra – för någon äger dem garanterat. Därav bristen på bilder av de aktuella verk jag snackar om inlägget ovan. Däremot använder jag pressbilder – men bara om jag skriver om det bilderna är avsedda för.
Appropå bilder förexten. Fotot i inlägget har jag tagit själv. Alltså törs jag använda det. Men jag hade inte fått fota målningen om den gjorts av en nu levande konstnär. Målningen är ju i så fall upphovsrättsskyddad. Men just den här tavlan är så gammal – och ägs av museet i fråga – att det är tillåtet att fota den.
Om jag nu begripit saken korrekt.
PaljettenQ kan säkert hjälpa oss – om hon kikar in och läser detta.
Ping: Skrämselhicka « blogg@bureborn
Aha, du har vart på utställningen ”Lura Sofia”. Den bestod, efter vad jag förstått, i att 500 skådespelare utklädda till museibesökar klumpar ihop sig framför tomma väggar, knuffar den intet ont anande besökaren i veka livet och verkar allmänt angelägna att se mer av icke förkommande konstverk. Det hela är helt enkelt en installation som filmades av 37 strategiskt utplacerade filmkameror och den färdiga produkten, ”Confuse the Cat” (som den kommer att heta på engelska), kommer med största sonnolokhet att erhålla 2009 års Turnerpris.
Startnumret: Sett på det viset kan jag konstatera: det var banne mig den bästa ”performanceutställning” jag någonsin varit på! Smått genial. 😀
Och så förvivlat bra att jag inte visste om det i förväg. Har svårt för såna där konsthändelser där jag förväntas delta aktivt. Känner mig alldeles för utsatt.
Ha ha ha… är det sant? en performance! Lysande!
I Bassel hade de en performance där alla vakter helt plötsligt började dansa och sjunga.. Men den du ”var med i” verkar ju even better 🙂
Angående bloggstoppet så är jag överlycklig att du nu är tillbaka:) Det var en rysare!
Paljetten: Den var riktigt, riktigt bra! 😀
Efter den där bbloggetan vågar jag knappt länka någonstans – för vem vet vilka länkar som WordPress nästa gång får för sig vara otillåtna. Huh!