Gråt och tandagnisslan

Pumlan blir alldeles förtvivlad. Tårarna rinner. Hon vill krama. Trösta. För mamma vann ju inte. Stackars mamma!

Mamma däremot är inte alls ledsen över att hon inte vann kvällens ULK-tävling. Är möjligen lite småirriterad över att hon missat att ladda Garmin-klockan varför hon har noll koll på hur långt hon sprang under kvällen, eller hur länge. Halvägs in i passet drog uret sin sista pip och slocknade.

Jodå, hon vet att själva tävlingsdelen gick på 12:49. Sånt höll tidtagarna reda på. Men hur lång var egentligen den ”tävlade” sträckan? Knappast de tre utlovade kilometrarna. I sinom tid får vi kanske veta. Säkert fanns det någon som hade en fungerande distansmätare på armen.

Mamman drattade in över målet i sluttampen av fältet. Näst, näst längst bak. Trea bland de fem deltagande tjejerna. Kvällen var ljum och underbar. En varmröd sol gick ner bakom Uppsalaåsen och ett nykärt andpar klöv vattenytan på Fyrisån. En klar föraning om vår. På riktigt.

………………………………………………………………….

Annonser

7 tankar om “Gråt och tandagnisslan

  1. Du måste trösta Pumlan med att du i alla fall vann bronset! Mig har du tröstat med de fyra sista meningarna. Här snöar det just nu, men rapporten att våren är på väg gör att man kan låtsas som det regnar.

  2. Faktum är att jag började min ”nya” löparkarriär när jag bodde i Uppsala. Jag sprang ett par rundor på några få km sommaren 2005 innan jag flyttade =)

    För en som vill ha all statistik så vore det döden att inte ha exakt tider på sin Garmin =) Men bra kutat och man kan njuta av tävlingar trots man inte ”tävlar”! =)

  3. Gulliga, gulliga Pumlan! Jag satte morgonkaffet i halsen och såg din tid på 3 km – det var ju toksnabbt – för om tävlingen SÄGER 3 km så ÄR det 3 km.

    Grattis till pallplats tjejen!

  4. Oliver Sture: Brons räknas liksom inte i Pumlans värld. Men hon återhämtade sig snabbt när hon fick en näve russin. Det var verkligen vår – två av herrarna sprang i kortbrallor.

    Jumper: Kan inte begripa att jag inte hade med mig ett mäthjul…

    Tildo: *puss*

    Dunceor: Uppsala kanske smittar folk med löparbaciller? Kanske var det tur att Garmin strejkade, annars hade jag möjligen fått för mig att jag sprang för snabbt.

    Mia: Tack! Än har ingen korrigerat den påstådda banlängden, så det är klart du har rätt. Säger de 3 K så är det 3 K! Shit va´ jag är snabb!

    Benet: Tack! Njöt gjorde jag mest efteråt, under tiden var det faktiskt rätt jobbigt. Innehöll två riktigt saftiga backar. Precis som rundans namn – Tvillingbackarna – gav en föraning om.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s