Hemma hos Steffe duggar de kinesiska tecknen tätt. Jag hoppas få hjälp att tolka de här tecknen, som enligt uppgift ska motsvara mitt namn.
Det underbara stämpelkittet har jag fått av min vän PaljettenQ. Vackert, eller hur?
………………………………………………………………
blogg@bureborn
blogg@bureborn 
Visst är det vackert! Snitsaren har fått nöja sig med en kinesisk pensel. Bureborns förnamn ljuder lika vackert på kinesiska som på svenska: ”Suo-fei-ya”. En omtänksam butler hade dock gärna sett andra tecken med dessa uttal, men ärlig som han är måste han säga sanningen. Tecknen betyder enligt snitsarens kinesisk-tyska ordbok:
suo: rep, lina
fei: liten, ringa
ya: andra, på andra plats
Tecknet ”fei” används också i ”fei-lü-bin” för ”fillipinerna” och tecknet ”ya” i ”ya-xi-ya” för ”asien”, men någon sådan härkomst har hon väl inte.
Om det går att ha ett sådant kinesiskt namn vet vi inte, men på snitsarens blogg får hon heta ”Sou-fei-ya” med tecknen för ”undersöka-flyga-förnäm”, bara så hon vet.
Det kanske ska tilläggas att ”Suo” är det större tecknet till vänster medan ”fei” och ”ya” är uppe respektive nere till höger.
Butlern: Ni är för underbara i Snitsarbo!
För vem f-n vill vara ett litet rep som ständigt kommer på andra plats. Liten är jag gu´ bevars, och rätt smal. Men ändå.
Österländsk visdom, bah!
Snitsaren tröstar med att alla bureborns namnar lär få detta tydligen standardiserade stämpelnamn. Troligen, vilket de geografiska namnen tyder på, handlar det om tecken som även i andra sammanhang översätter internationella ljud.
Jag tror att stämpelmakaren tappade humöret när jag klagade på den första varianten han karvade fram. Han använde nämligen latinska bokstäver…*skratt* … redan då på den tiden funderade jag på vad han egentligen skrev, så det var ju kul att här få en översättning av dina eminenta läsare!
😛
Butlern: Det vet väl alla att alla som heter Sofia är att likna vid ämliga ormar… 🙂 Har även numerologer vetat i evinnerliga tider…
Paljetten: Den vackra stämpeln och asken är minsann lika fina, trots att tecknens betydelse inte känns så smickrande. De ser mycket snygga ut där de ligger på min bokhylla!
Gjorde du möjligen en egen stämpel? För frågan är vad han i så fall karvade där… till den otacksamma ”vitingen”.
Tecknen är vackra och motsvarar säkert stavelserna i ditt namn. Men som trogen sofist ger jag dig obegränsad rätt att själv bestämma vem du är. Själv har jag svårt att tro att tecknet till vänster skulle ha med rep att göra. Det liknar snarare en androgyn styrkelyftare, eller varför inte ett tvärsnitt av en trasig hälsena?
Tecknen på stämpeln är eller ska åtminstone efterlikna den gamla sigillskriften. Enligt tidigare nämnd kinesisk namnsida skrivs bureborns förnamn med vanliga tecken så här:
http://chineseculture.about.com/library/name/female/na_sofia.htm
Tecknet för ”rep” är något annorlunda utformat och i tecknet ”ya” har man lagt till en ”kvinna” till vänster. Detta nya tecken står inte i snitsarens ordbok.
Butlern: Intressant länk! Första stavelsen i Oliver tycks vara en figur som springer marathon och är så tidsfixerad att hans huvud liknar en urtavla. Ser jag inte fel så har klockan stannat på 3.35. En önsketid på maran?
Jag lät göra en till mig också, men jag sa inte att det var mitt namn. Men jag tror att jag helst håller den oöversatt så att jag slipper bli besviken 🙂
Jag har bläcket och asken i vitrinskåpet men själva stämpeln ligger nog i en kartong i källaren av någon orsak. På resan köpte jag en nudelsil som jag använder nära på varje daa. Den är helt klart min favorit, trots att den är så ”rustik” att de på flygplatsen undrade om jag verkligen skulle ta med mig den hem då de scannade den i mitt bagage…*S*
Snitsaren finner Oliver Stures tolkning alldeles utmärkt, eller ”klockren” som snitsaren vitsar. Tecknet har även en kinesisk tolkning, som varken motsäger eller bekräftar Olivers egen. Han har naturligtvis slagit upp uttal och betydelser för alla tre tecknen i Olivers kinesiska namn, men som Paljetten säger bör man handskas varsamt med sanningen. Oliver behöver dock inte skämmas för sitt namn även om uttalet av det första tecknet kan ge dåliga vibrationer för en löpare i dessa skadetider.
Snitsaren, löparbloggosfärens nye spågubbe, har svaret. Törs Oliver ställa frågan?
Just nu vågar Oliver vad som helst. Hans nyfikenhet är väckt och han är fullt beredd att se sitt kompletta kinesiska namn i vitögat oavsett vilka vibrationer detta må framkalla.
”Oliver” vill kineserna ha till ”Aolifu”.
Enligt uppgift betyder:
ao: djup, hemlighetsfull, mystisk, dold.
li: nytta, fördel, intresse, dra nytta av mm.
fu: inte, negativ
Tecknet ”fu” står inte i sntsarens ordbok, men har hittats i ett nätlexikon. Fonetiskt ska det nog härma den engelska stavelsen ”vö”. Hur det ska tolkas i namnet kan man undra. Är Oliver en nejsägare, eller förnekar tecknet de två första tecknens betydelser? I stället för ”hemlighetsfull och nyttig”, skulle han då vara ”öppen och onyttig”? Snitsaren säger varken bu eller bä. Han tror mest på den löpande klockan.
Tack för den träffsäkra oliveranalysen! Den ljusskygge och egennyttige nihilisten i mig darrar en smula inför avslöjandet, men hävdar förstås bestämt att alltsammans är elakt förtal.
Så härligt att se att det är liv i min blogg även när ägarinnan lyser med sin frånvaro. Hon är fortfarande knäckt över repligheterna, alternativt däckad av linimentångor. Mina kolleger frågar ständigt var brottarnas omklädningsrum finns.
Om du med ”repligheterna” (skämtare där) menar den kinesiska tolkningen av ditt namns första stavelse, svarar snitsaren, att två miljarder kineser kan ha fel. Dessutom kan ett rep användas till så mycket mer än att hänga sig själv i eller binda sina medmänniskor med. Snitsaren berättar att när han var liten hade han och en kamrat ett rep som de kallade ”kafferepet”. Det var upphängt i en trädgren och tjänstgjorde vid ett slags höjd- eller stavhopp, varvid de hängande i repet svingade sig över en ribba, på samma sätt som de även idkade höjdhopp från en vanlig gunga. Snitsaren minns att han tyckte det var roligt. Kanske bureborn vill identifiera sig med det repet?
Tildo tillägger att hennes hennes käraste ägodel förutom Bronte är hennes lasso som hon har när hon rider på snitsaren och leker Hoss.
Jumper, som totalt skiter i kinesiska tecken, är bara intresserad av bureborns hälsena. När han själv var drabbad råddes han av både Startnummer X och bureborn att söka kunnig läkare för eventuell blodkärlshämmande injektion av heparin. Smärtan i hälsenan om han rätt förstått komma av att blodkärl och snare nervtrådar växer in i denna. Han undrar om hon, som är klokare än jumper, funderat på att söka specialist?
En enkel butler tänker att ”jädrar vilken lång kommentar det blev”.
Eller kanske jag menar Aethoxysklerol. Jag försökte skicka en länk till den artikel, där det nämns, men din blogg accepterade inte kommentaren. kanske är den försiktig med länkar. Nu när jag skrivit lite längre text kanske det går bättre:
http://www.info.umu.se/nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=1278
Eller kanske jag menar Aethoxysklerol. Jag försökte skicka en länk till den artikel, där det nämns, men din blogg accepterade inte kommentaren. Kanske är den försiktig med länkar?
Om en enkel butler till slut får ha en egen åsikt när han sitter ensam i den sena kvällstimmen, så tvivlar han på att bureborn vill vara ett rep som två 10-åriga snorungar hänger och slänger i eller leksak åt en halvgalen hundratrettioårig tant. Håll hon sig till grekiskan!
Jag håller mig helt klart till grekiska! – även om språkets bokstäver känns attans så mycket stolpigare än kinesiskans konstfärdigheter.
Med hälsenan är läget sådär. Definitivt bättre, men långt ifrån bra nog att springa med. Det stramar fortfarande när jag går nedför trappor så mitt steg är allt annat än spänstigt. Och det gör ont ont att göra ex tåhävningar med böjt knä. Vilket man ska göra enligt de instruktioner jag fått. (Hävningarna ska också utföras med rakt ben.) Men jag tror att det onda är en bra ont. Stå på tå är inte heller roligt. Då gör muskeln ont dessutom.
Jag har övervägt specialistkontakt, men det stannar ännu vid funderingar. I den frågan kastar jag alltid stenar i glashus, när jag ger råd till folk. Själv undviker jag det oftast, eftersom jag alltid tycker att man blir hemskickad med rådet ”vila” alternativt ”ta en alvedon”. Men då har jag å andra sidan aldrig haft kontakt med någon idrottsnriktad specialist. Undrar om det finns ngn bra i Uppsala?
Jag gissar att du redan googlat fram allt som finns på nätet om hälsenor och plöjt igenom långa diskussioner på olika löparforum. Överallt sjungs de excentriska tåhävningarnas lov. Själv fastnade jag för den ganska nya tråden ”Hälseneinflammation” på funbeats forum, där ”Jonas H” förklarade en del som jag hade dålig pelj på. Jag har också synat min egen historia på jogg och blogg, vilket varit nyttigt:
Jag fick min skada drygt två veckor före Stockholm Marathon. Efter kortintervallträning står kort i joggdagboken. ”Öm hälsena efteråt”. Två dar senare sprang jag 12 km med allt mer smärta och dan efter kunde jag inte gå. Sprang sen tre korta pass med ”lätt öm sena” före SM, där jag orkade 22 km. Först därefter tycks jag ha tagit min skada på riktigt allvar och börjat göra tåhävningar. I juni sprang jag bara tre korta pass. Sista gången jag kände direkt smärta i senan var vid ett återfall den 19 juni. Därefter har jag bara ibland skrivit om ”stelhet” och ”trötthet” och då framför allt runt om i hälen. Gissningsvis hade jag kommit tillbaka fortare om jag skitit i maratonloppet och börjat min försiktiga rehab direkt.
Min högra hälsena är för övrigt fortfarande tjockare än den vänstra och efter sista passet (två mil i snabbt tempo med ”gubbskubbet”) var den lite stel, men alla smärtnerver verkar dessbättre döda.
Om du har något att lära av denna i huvudsak lyckliga historia, vet jag inte, men för mig har repetitionen varit sedelärande. Att läsa gamla kommentarer på snitsarens blogg är dessutom ett sant nöje.
Goggel har gått varmt… det kan jag lova.
Jag försöker lära mig av andras erfarenheter, allra helst om de har ett lyckligt slut. Att ena hälsenan är tjockare än den andra kan man leva med, gissar jag. Prehabbar du med tåhävningar och annat jox? Bråkande hälsenor tycks ha en tendens att reprisera sig själva.
Nej, jag har varit dålig på det, liksom på köksgymnastiken och stretchingen och löpskolningen. Ska bli bättre efter det här maratonloppet om jag kommer dit och överlever det.