Utilistiska örter

I dag har jag vårdat min trädgård. Voltarie torde vara nöjd. (Den franske 1700-talsfilosofen alltså, men jag gissar att även kokboksystrarna Voltaire skulle nicka godkännande.) Jag har slitit i mitt anletes svett. Gjort nytta. Nu väntar jag på att få skörda kryddorna av mitt arbete.

kryddor

Jag har tagit tillvara på mina demokratiska rättigheter också. Röstat. Över det hade antagligen Voltaire fnyst. Månne till och med förfasat sig. Massornas enfald. Han var mer för upplysta monarker – om jag inte minns fel.

Hem från vallokalen nyttjade jag apostlahästarna längs Upplandsleden. Sprang gjorde man säkert 1700-talet också, fast förmodligen inte bara för springandets skull. Så oupplyst. Så icke-utilistiskt. Voltaire hade skakat på den pudrade peruken.

………………………………………………………..

Annonser

10 tankar om “Utilistiska örter

  1. Hej bureborn! Jag har en två år gammal ros som står i en kruka inomhus. Den är en och en halv meter hög och har blommat många gånger. Nu har jag för avsikt att plantera ut den på lämplig plats i naturen. Jag undrar om jag bör klippa ner den först och i så fall hur mycket. Vad bör jag i övrigt tänka vid utplanteringen. Jag bor strax norr om Stockholm och har aldrig planterat rosor tidigare. Tacksam för svar.

  2. Bäste Jumper! Jag har precis grävt upp alla mina rosor ur landet, och planterat om dem på annan plats. (De var i vägen.) Om experimentet lyckas kan jag komma med goda råd. Innan dess vågar jag inte ta risken, tänk om din marathonros kolar vippen på grund av mig!
    Och förexten – att du lyckats få en krukodlad ros att bli så stor tyder på att dina fingrar är betydligt grönare än mina.

  3. Jag måste bekänna att eventuella gröna fingrar, när det gäller krukväxter i snitsarbo, inte sitter på någon av de manliga hushållsmedlemmarna (eller Tildo). Det är sköterskan och påhejerskan som ser till att min ros inte törstar ihjäl och som talar om för mig när den blommar och som nu envist uppmanar mig att plantera ut den innan det blir för sent. Snitasaren lär ha haft kolonilott i tidig medelålder men odlade bara mat där. Han säger sig också vara mer intresserad av vilda än tama blommor.

  4. Jumper: Då är det nog bäst att du lyder kvinnosidan. Ut med rosen, innan midsommar. Stor grup, lerhaltig jord (köp rosjord om du vill vara extra snäll), och kanske lite, lite hönsgödsel. Och vatten, vatten, vatten. Några skott bör du kanske klippa bort. Rosstackaren behöver använda energi för att slå rot.
    Men mina fingar är som sagt inte annat än svagt gröna längst ut i fingertopparna…

    Mia: Inte underligt att Voltaire föredrog hästdroska…

  5. Jag lägger näsan i blöt:
    Jag tro inte att rosen behöver så mycket mer än löjligt mycket vatten! Man gräver gropen, fyller den till brädden med vatten och puttar ned rosen och geggar ner den så den står stadigt. Att dalta med rosjord är överkurs… men lite gödsel gör nog gott. Men tänk på att för mycket gödsel rakt på rötterna bränner sönder dem. Hä det uppe till… och vattna, det strilar då ner sakta och säkert. När och om de yttersta bladen ser ledsna ut om någon vecka kan man göra som Sofia säger, klippa för att leda ner fokus på rotbildning.
    Jag tro att du Sofia underskattar dina gröna… du har en god fingertoppskänsla 🙂

    Jag ska köpa ett par nyponrosor om det finns några kvar i handeln och göra som här ovan… ger en rapport efter sommaren:)

  6. Paljetten är en grön, hård kvinna (det där lät väl gulligt?), inget daltande och duttande med växterna där inte. Och gissa om det brukar växa så det knakar på hennes balkong! Och på fönsterbrädorna. Och i trädgården. Om det är någon du ska lyssna på i rosfrågan, Jumper, så är det Paljetten.

    Paljetten: Jag tror jag kommer upp och tittar till dina nyponrosor i egen hög person, om det går för sig?

  7. Tack Paljetten, jag ska försöka vara sträng men rättvis mot min ros. Det största problemet är att hitta en plats åt den. Gärna någonstans där jag springer. Kanske vid en stor sten utmed den så kallade Vintervändbanan. Om jag ska få iväg det halvannan meter höga ranglet blir jag nog tyvärr tvungen att chansa och klippa ner den radikalt.

    När det gäller nyponrosor har jag viss erfarenhet av den variant som i Skåne går under namnet ”vresros” (Rosa rugosa) och som sprider sig som ogräs på sandhedar och stränder. Egentligen tycker jag inte om rosor eftersom de sticks.

  8. Jumper: Nyponen jag vill ha ska vara tuktade och hålla sig på sin kant trädgården är liten men naggande god;)
    Det ska in en slånaronia (viking) som kräver sin plats den också…
    Om du ska baxa den ut i vilda naturen kan man ju klippa den en vecka eller så innan man flyttar den… så den sparar vatten med mindre bladyta.

    Sofia: Jippii! Kom för bi och stanna gärna jag har ju så mycket att visa dig! 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s