”Karamellskorna”. Så hette boken jag läste igår. Av Joanne Harris. (Hon som skrev ”Chocolat” – boken som också blev film). En magisk vind blåser mellan sidorna. Tecken i snön på Montmartre. Besvärjelser. Förtrollning.
Stämningen i vissa böcker kan färga en hel dag. Den här var just sån. Även Trögden omgavs av ett trollskt skimmer. Naturen viskade om hemliga budskap. Den magiska stormvinden slet i träden när jag skulle ut och springa. Och visst var det väl mina trollkonster som höll regnet kvar i de dunkelgrå molnen?
Helt klart var det häxtrix som fick mina fötter att flyta strax ovanför asfalten. Överjordiska krafter (eller under? utom?) som bar mig framåt. Förvandlade min planerade joggingtur till ett tempopass. Ett tempopass som i kroppen kändes som en joggingtur. Sånt händer bara i sagor.
Boken då? Den får fyra av fem. Surikater.
………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Jag har en betydligt tråkigare förklaring kring ditt superpass: Träning ger färdighet. Du är helt enkelt så där snabb och lättfotad. Får man se dig på nåt snabblopp framöver, eller håller du dig superlånga terränglopp.
Filmen ”Chocolat”, som jag bara sett på teve, får högst tre hammare av mig. Lite för mycket härlig livsglädje (även om den kanske inte slutade helt i dur) och för lite feel-bad för min udda smak.
(Usch vilken tråkmåns jag låter som)
Jumper: Jag gillar den magiska förklaringen bättre. Den kräver nämligen inga upprepningar av bravader. Och inga höga krav. Några snabblopp ser jag inte i kristallkulan. Alldeles för jobbigt. Men jag är å andra sidan ingen kunnig spådam.
Jag älskar sliskig livsglädje. Bara feel-good. Motsatsen klarar jag inte alls längre. Har blivit alldeles för blödig.
Chocolat får nog i varje fall 3,5 tryfflar (av 5) från mig. Jag uppskattade den feel-good-stämning som infann sig. Och Juliette Binoche är alltid trevlig att finna på den vita duken…
Ditt magiska tempopass får 5 vattenflaskor (av 5 möjliga, ett fullt vätskebälte alltså). Underbart att höra att det flyter på. Tycker det är SÅÅÅ coolt att du ska springa en fjällmara snart. Underbart att kroppen din verkar vara i form.
Javisst, Juliette Binoche och Johnny Depp tål att ses, men feel-good-filmer kan vara är problematiska för jumper (och snitsaren). Minsta lilla förljugna tonfall, minsta antydan om att man försöker skriva lycka på jumpers näsa gör honom motvalls. Men om dom verkligen lyckas säga ”I love you dad” på vita duken, så att jumper tror på det, så är även han såld. Mer surgubbe än så är han inte. Annars tycker han om att vackla ut från biografen halvdöd, som efter den danska filmen ”Bröder” eller den ryska ”Återkomsten”, av vilka i synnerhet den första INTE rekommenderas till Bureborn (trots att hon gillar mord på teve).
Får man förresten be trollpackan om några ramsor över min högra vad? Det kan i alla fall inte skada.
Jumper: Är vaden fortfarande muskelkrampskadad? Ajajaj. Är starten i LL kanske i fara? För det blir väl LL? Åtminstone ”öppet spår”-varianten. Eller?
På A svarar jag ”vet ej”. På B och C också. Jag cyklar simmar och går utmärkt, men har inte vågat jogga på en dryg vecka. Ska ta några försiktiga löpsteg under promenad idag. Om det blir längre än hundra meter med svävfas i steget, kan resultatet ses på jogg.se eller funbeat.se. Annars är svaret säkert ”ja” på fråga A. Inför höstens lopp gäller direktanmälan i händelse av löpduglighet.
🙂
http://www.jogg.se/?sida=tdbok&todo=showsingle&rid=1346664&id=15958
HÄRLIGT HÄRLIGT!
Benet: Ja kära nån, mindre än en vecka kvar tills fjälläventyret. *gulp* Jag fattar inte varför i hela friden jag fått för mig att göra detta… fast lite coolt är det allt. Och nog är jag nöjd över att formen bättrat sig. Hade det känts som innför Sm hade jag aldrig vågat mig på Ottfjället. Hjälp!!
Jumper: Liksom Benet är jag jublande glad över att du kan springa igen. Och det utan trollformler. Fast en liten amulett smög sig med ut på gårdagens runda…
Noterar att Bröder aldrig ska få dyka upp framför mina ögon.
Förexten: har snitsaren och jumper månne lättare för förljugna tonfall om det handlar om embarmliga sådana? Jag tycker nämligen att många mörka filmer dras med samma överdrifter i sina försök att spela på känslorna.
Jädrar Bureborn, jag hade hoppats att ingen skulle upptäcka den uppenbara inkonsekvensen i mitt resonemang. Tänkte samma sak som du, när jag skrivit. Falska toner är förstås lika falska i moll som i dur, liksom tonträff är tonträff oavsett genre.
Ja, även jag är glad att jag åtminstone kan tassa försiktigt utan smärta. Om framtiden vet man dock inget.
Att springa i fjällen verkar för övrigt helt fantastiskt, tycker jag efter att ha läst vad som står att läsa om Vertex på hemsidan. Har själv bara gått och cyklat (!) i fjällen men aldrig sprungit. Är förresten din parhäst samma stigfinnare, som du orienterade med härförleden? Ta väl hand om honom och Lycka till!