I mörkret är alla löpare grå. Lika grå som dunklet längs vägkanten. Reflexväst och pannlampa förordas. Jag hade varken eller. Fy skäms!
………………………………………………………………..
blogg@bureborn
I mörkret är alla löpare grå. Lika grå som dunklet längs vägkanten. Reflexväst och pannlampa förordas. Jag hade varken eller. Fy skäms!
………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Tänker mig det som att cykla i stadsskogen om natten, det är lite kusligt att ana träden snabbt svischa förbi i mörkret. Känns lite som att spela tv-spel 🙂
Som jag antytt i kommentar på annan blogg, är jag så priviligierad att jag kan springa i dagsljus hela året. Äger följktligen varken pannlampa eller reflexväst.
Var rädd om dig!
Paljetten: Du har väl ett cykellyse?
Nu springer jag iofs betydligt långsammare än dy cyklar, men jodå, nog finns det litetv-spelskänsla. Som att befinns sig i en värld som liknar, men ändå inte riktigt är, den vanliga.
Jumper: Har letat fram västen ut vinterförrådet, så nästa runda borde jag gå säkrare. Lite avis på dig som alltid förunnas dagsljus på rundorna. Men å andra sidan får du sällan uppleva det trevliga fenomenet – att man tycker sig springa som en gasell när mörkret djupnar runt omkring.
Gasellfenomenet har jag, låt vara sällan, upplevt vid löpning i gatlyktors sken, men jag är rädd att den trevliga syn- eller känselvillan försvinner om jag vänjer mig. Återigen: Lyllo mig som kan välja!
Är det redan dags för pannlampa? Gud vad tiden går fort…
Jumper: Gasellkänslan brukar, för mig, hålla i sig hela vintern. Framåt vårkanten, när rundorna löps i ljus, blir jag alltid lika besviken över att jag inte är så vältränad som jag trott.
Benet: Japp, nu är det mörkerlöpning som gäller. Efter klockan 20.