Jag minns att Jumper någongång, någonstans frågat sig vem som fogar samman fyra säkerhetsnålar i ett knippe inför löpartävlingar. Knippe efter knippe efter knippe. Knippen som sedan fördelas till samtliga tävlande och används för att fästa nummerlappen.
Göteborgsvarvet 54 000 löpare = 54 000 knippen…
Svaret på frågan är jag. Och en dryg handfull av mina klubbkompisar i Uppsala löparklubb. I går kväll hade vi syjunta. Inklusive stick i fingret. Åtminstone är det vi som trär säkerhetsnålar inför lördagens stora begivenhet i Uppsala – Kung-Björn-loppet.
Ok. Här springer inga 50 000 löpare, men väl fler än 300. En tredubbling jämfört med i fjol. Vi tvingades stänga anmälan. Bara det. Hur roligt som helst! Och bara lite, lite nervpåfrestande. Helst för mig som är totalt novis på allt vad funktionärskap i idrottssammanhang beträffar. Dumdristig novis dessutom, som i ett mycket sinnessvagt ögonblick tog på sig att sitta i sekretariatet…
*svälj* *gulp* Hjälp!
……………………………………………………….
blogg@bureborn 
Det var ju berömvärt att ta på sig delansvaret för denna stora tävling. Andra klubbmedlemmar smiter minsann till Tyskland för att slippa funktionera! Du får alltså jobba dubbelt, tackvare dessa svikare och därmed få dubbelt så många stick i fingret.
Ja, maratonmorgonen den 30 maj tycks jag ha grubblat på problemet och möjligen också anat den förklaring du ger:
”Klockan är fyra på morgonen och jag vaknar svettig, grubblande på frågan som inte får svar: Säkerhetsnålarna? Fyra stycken, varav tre uppträdda på den fjärde. Hur har det gått till? Finns det maskiner som gör arbetet, eller är det flinka barnhänders verk på andra sidan jordklotet. Kanske har Hässelby SK ordnat trevliga säkerhetsnålspåträdarkvällar hela vintern. Grubblar vidare. Efter ytterligare några timmars god sömn plockar jag fram en burk säkerhetsnålar och sätter igång att systematiskt trä tre sådana på en fjärde. Mina synnerligen oflinka gubbhänder klarade fem knippen i minuten. Vad utmärglade barnarbetarhänder eller mer välgödda löparhänder i Hässelby förmår är mig obekant, varför jag får nöja mig med denna uppgift. 18000 knippen skulle då kräva bortåt 3600 minuter eller 60 arbetstimmar. 20 ungdomar ur vardera Hässelbys och Spårvägens ungdomssektioner kanske har träffats och suttit i en och en halv timme. Gissa om det snackades löpning då”.
Hur många knippen trädde du i minuten.
Funktionärer är ju faktiskt väldigt viktiga, och gör det möjligt att genomföra tävlingar och arrangemang. Det är guld värt att det finns såna som ställer upp!
Jag har förvisso inte trätt säkerhetsnålar men jag har packat påsar, delat ut nummerlappar, langat vätska, varit sjukvårdare, tagit hand om värdesaker, varit i tävlingsledningen, delat ut priser, informerat, städat och varit vägvisare. (Phu!)
Det är otroligt nyttigt, och bra, att då och då vara funktionär för då inser man hur enormt mycket jobb som ligger bakom allt! För mig är det ett sätt att ”ge tillbaks” till alla som ställt upp för mig genom åren.
Dessutom är det ganska kul för man hinner snacka en hel del och man lär sig alltid något nytt! 🙂
Jag tycker du ska vara jättestolt över att sitta i sekretariatet! Det kommer att gå galant!
Du är ”med” samtidigt som du gör en god gärning.
(Men för all del, roligast är klart att kuta själv…)
Tänk att ni har fått stänga anmälan. Helt galet kul!
Önskar jag hade kunnat vara med…
Kanske nästa år!
Lycka till!
Startnumret: Jasså, det var därför jag inte såg till ditt namn varken i startlistan eller på funktionärschemat. Smitare där! Men å andra sidan försvarar du ju klubbens heder… och det är värt en vacker eloge.
Jumper: Jag visste väl att jag kunde lita på att du skulle hjälpa mig att hitta inlägget. (Snitsarens blogg är en djup brunn att leta i.)
Hade lämnat tidtagaruret hemma, så någon mätning av nåleffektiviteten blev det inte. Men vi blev alla flinkare med tiden, och antalet kaffekoppar. Och vi hade riktigt, riktigt trevligt!
Snorkis: Verkligen! Den här gången är jag bara med på ett litet hörn, men jag inser sannerligen vilket jobb det är att arrangera ett lopp. Vilket engagemang! Är full av beundran för den riktiga tävlingsledningen som håller i alla trådar. En trasselsudd som de ändå lyckas hålla styr på.
Ingmarie: Det är verkligen en nyttig upplevelse. Ok, man hade väl anat allt jobb som ligger bakom ett lyckat arrangemang, men ändå inte fattat. Inte på riktigt. Och då är vårt kära, lilla lopp bara ett litet, kärt lopp… Som kommer att bli jättelyckat! Tack vara alla som lägger ner tid, energi och glädje på att ge löparna en härlig dag.
Nästa år ser jag fram emot att se dig lubba runt Kung Björns hög i höstsolen!
Härligt! Sitter man och trär 3 säkerhetsnålar på en fjärde om och om igen så är man långt ner i löparträsket. Och det är absolut inget dåligt. Snarare tvärtom. Man får spendera tid runt ett av ens riktigt stora intresse och umgås med likasinnande endorfinknarkande löparnördar. Det är bra. Livet är till för att njutas. På ett eller annat sätt!
Benet: *blubb, blubb* (Jag försöker få näsan över det dyiga träskvattnet. :-))