Strömmande strålglans

Jag duschar blått. Flygplatsblått. Den där nästan fluorescerande klarblå färgen som vissa ledljus på landningsbanor har. Pumlan duschar i en kallare nyans av blått, som försiktigt tonar över i karibiskt turkost. Ingen i hushållet vill duscha ärtgrönt.

Dusch

Släpp aldrig lös en teknikfixerad sambo på nätet! Det kan nämligen hända att de investerar i ett nytt duschmunstycke. Som ändrar färg efter vattentemperaturen. Och motiverar köpet med att: ” Jag har läst att det växer bakterier i gamla duschmunstycken. Vårt gamla var nästan antikt”. Jo, tjena! Det är säkert därför vissa i huset alltid duschar i mörkret.

…………………………………………………………

15 tankar om “Strömmande strålglans

  1. Jag tar mig ett härligt dopp var morgon i Saimas vatten. Det skiftar i regnbågens alla nyanser allt efter min sinnesstämning. I morse låg sjön underbart ärtgrön, eller ”hernevihreä” som vi säger här borta.

  2. Den har förexeten sina fördelar.
    Som Benet konstaterar: ungar älskar det!
    Och eftersom den lyser med vattenkraft kan se vad man gör i duschen även under ett strömavbrott. Om man inte, som vi, har egen brunn och därmed blir både ström och vattenlösa när elen bryts.
    Självklart får alla som vill komma hem till mig för en testdusch! Vi kan springa först. 🙂 Men se för allt i världen till att hoppa i duschen före mig. Jag – liksom Ingmaries sambo – duschar i evigheter. Och varmvattenberedaren har sina begränsningar…
    Med Butlerns dopp i Saima kan den dock knappast mäta sig, men eftersom han nu ger oss ett livstecken hoppas jag på att han snart låter sig lockas hemöver.

  3. Lockas hemöver? Ja, när jag sitter här vid datorn på bilioteket i Puumala är det inte utan att längtar till skogarna, ängarna och stränderna i Lintusalo. Där känner jag mig fri som en ”lintu”. De två milen hit till Puumala vandrar jag bara någon gång i månaden för att skaffa havregryn och fotogen. Och för att titta in på bureborns blogg.

    Nej den som vill locka mig tillbaka den snuffiga håla i Vallentuna, där jag kastat bort en stor del av mitt liv som snitsarslav, har inte förstått vad ett liv i okuvlig ensamhet har att erbjuda. Jag har inte ens brytt mig om att se om den där fåniga bloggen finns kvar.

  4. Butlern: Vet inte riktigt varför, men jag blir lite sorgsen. Kanske väcker de finska tongångarna vedmodet. Men slavliv vill förstås ingen leva. Och lite glad blir jag förstås över at det är just till mig du kikar in.

    Ingmarie: Råkar du ha vägarna förbi Trögden är du välkommen när du vill. Duschkabinen står öppen! Men det kan nog tänka att det kommer en mer formell inbjudan till löparhelg oxå…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s