Pumlan: Mamma. Varför vinner du aldrig när du springer?
Mamman: Jag är inte så snabb.
Pumlan: Om ett djur sprang efter dig och bet dig i rumpan skulle du springa mycket fortare. Ett lejon skulle vara bra. Eller en geting. Då skulle du nog gå i mål först.
……………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Klokt, rakt på sak och helt underbart! När jag var i pumlans ålder blev jag jagad av en bagge. Fortare har jag nog aldrig sprungit.
ha ha! Jösses vad gulligt! :-)Är benen riktigt trötta så hjälper det dock inte om man så har en hel hoper med vargar OCH björnar OCH lejon efter sig…
Men hör du pumlan hur ska du få lejonet att vilja bita just din mamma i rumpan och inte nån av dom andra 19999 löparna under Stockholm Marathon det skulle jag bra gärna vilja veta förresten kanske dom också har egna lejon som biter dom och då vinner din mamma inte i alla fall fast hon skulle slå sitt rekord. Fast det finns kanske inte så många lejon. Kanske inte ens i afrika.
Strålande problemlösning!
LOL! Ungar är för sköna. Mina barns sjuåriga kusin i Knivsta var inte särskilt imponerad av min insats i årets StM då han fick reda på att jag faktiskt inte vann. 🙂
Det verkar vara grymt mycket roligare djur i Enköpingsskogarna än här i Uppsala.
Om du inte skulle dyka upp 6/12 kan man befara att Lejonet är mätt!?
Krya på dig!
Oliver: Jag undrar när den där klarsyntheten försvann egentligen? Baggen fick väl inte tag på dog hoppas jag? Tror inte Pumlan relaterade till ngt självupplevt, säker nåt hon sett på tv…
Ingmarie: Då är det helt klart läge at lägga sig ner och spela död. Och hoppas på att djuret ifråga inte gillar att knapra på as. 🙂
Tildo: Pumlan låter hälsa att hon har ett eget lejon, som gör precis som hon säger. Han heter Stig. (Och är förvirrande lik en tiger.)
Lisette: Eller hur! Getingar borde ju inte vara så svåra att irritera. Frågan är om de orkar i 42 K.
Benet: Jag försökte min naturligtvis på en politiskt korrekt förklaring: det viktiga är inte att vinna, mamma är nöjd änd, bla, bla, bla. Imponerade inte ett dugg på lilla damen.
Jens: Helt klart ska det till ett störthungrigt lejon om jag inte ska dyka upp den 6 dec. Naprapaten får säga vad han vill. och min hälsena också.
TSUM (Team Stockholm-Uppsala Marathon) måste naturligtvis ha en grupp för löpare med tillfälliga överansträngningssyndrom och småskador. Någon måste ju leda dem ju. Det finns alltså plats för alla, även för burebornor (utom möjligen för Startnummer). Att du inte springer några Vindbrofemmor skadad, och dessutom på en lördag, kan jag förstå. Men kanske en annan gång?
Ett lejon som ser ut som en tiger och heter Stig !!
LOL ROFL SSJHPOD (skrattar så jag håller på och dör)
Snitsaren berättar att han hade en morbror som hette Stig. När snitsaren var liten kallades han ”Morbror Stig”, men när snitsaren blev äldre lade han självsvåldigt bort titlarna och kallade honom kort och gott ”Hörrö Stig”. Denne morbror var militär men ägnade sig en smula åt simning i sin ungdom. Bland annat hade han simmat över Öresund och vid några tillfällen mött Arne Borg. Vid SM över 5000 meter på Stockholms Ström hade alla deltagarna lovats konjak när de gick i mål. Borg vann naturligtvis överlägset men med Stig som god femma. När han kom i mål var dock konjaken slut. Arne Borg levde för övrigt sina sista år i Vallentuna och hade ett år en kolonilott omedelbart bredvid snitsarens. Någon språkades de vid efter att den gamle simmaren (för säkerhets skull iförd träningsoverall med ”Sverige” på ryggen) presenterat sig som ”gammal simmare”. Som om snitsaren inte skulle känna igen Arne Borg.
(Det känns som om jag just har skrivit ett blogginlägg).
Liksom bureborns veckolånga tystnad kändes orolig, har även Startnummer X saknats i bloggosfären. Han hälsas alltså välkommen tillbaka även om han tydligen tänker hålla sig exklusivt till ULK-bloggar i fortsättningen.
Tyvärr hann baggen upp mig. Tre gånger till och med. Ett bestående men som följt mig genom åren är en viss bakhållsnoja.
Startnumret: Jag tycks självskriven som ledare i den gruppen. Så då kanske du kan hoppa in som ordinarie leadre i 5-gruppen? Någon gång ska det nog bli en vindbrorunda för mig också, men jag drar mig lite för det. Kommer ohjälpligen att hamna sist nämligen. Men E borde åtminstone få sig en fajt.
Tildo: I en 5-årings värld är det helt logiskt.
Jumper: Du får gärna gästblogga hos mig! Vad odlade Borg på sin lott månne? Vindruvor för konjakframställning?
Oliver: Aj, aj, aj! Ingen fårfobi?
Jag får inte leka på andras gårdar för snitsaren. Han vill ha alla gamla historier för sig själv. Han har just dikterat en lång, osammanhängande och sällsynt tråkig berättelse om sin morbror och sitter som bäst och rättar och kommaterar min renskrift från stenografblocket. Något närmare om Borgs grödor minns jag dock inte att snitsaren yppade.
Underbara lilla Pumplan 🙂
Hon är en klok ung gumma, hon har ju hur rätt som helst!
Jag skulle helt klart slå världsrekord med ett gäng mördarbin i hälarna! Elelr så skulle jag dö…
Bjäfsiga okända hundar får mig att öka farten avsevärt… Huga!
Som löpare anser jag att hundar bör förbjuda! I mina andra roller tycker jag de kan vara rätt söta… 🙂