Krigsskadad

Förra söndagens fältslag fick återverkningar (milrundan runt bygden, ni vet). Fältskär har haft fullt upp hela veckan med att dränera fotblåsan i vänster hålfot. Den gick – och går – inte att springa med. Så jag har tvingats avstå fler löpande strider.

Har slipat vapnen med spinning och längdskidor istället. Det här med alternativträning är faktiskt oroväckande roligt. Och så blir jag snyggare också, plattare mage och bredare axlar av styrketräningen till exempel. Och en fin lite cykelrumpa.

Det är klart jag vill springa mer och längre. Men jag vill ju göra allt annat också – mumsa i mig alla russinen. En stor russinkaka, tack!

……………………………………………………………………………

Annonser

8 tankar om “Krigsskadad

  1. Russing är gott, absolut! För egen del har det blivit nästan obefintligt med alternativträning i form av längdskidor trots den magnifika vintern.

    Blåsor är ju mindre kul, har du några konklusioner i den decennielånga debatten huruvida de ska punkteras eller ej??

  2. Om det nu inte rentav egentligen är så att du är skidåkare (Neråt 5 min/km i 15 km imponerar) och inte löpare, så har du i alla fall en ganska perfekt blandning i dina fysiska aktiviteter. Jag har bara åkt skidor två gånger i vinter och valt bort många naturliga skidpass för envis löpning, ängslig över att tappa löpform och löpmuskler. Din russinkaka är nog inte bara godare utan också nyttigare. Du kommer säkert att vara bättre förberedd för sommarens löpning än jag, trots långt färre löpmil.

  3. Har just hittat din blogg. Muskelbristning i vaden läser jag under ”löparjaget”. Det har jag just drabbats av mitt under uppladdningen inför mitt hittills snabbaste maraton (planen är sådan…). Några tips?

  4. Tobias: Jag blir vansinnigt irriterad på att stoppas av en ynklig liten blåsa. En tappad nagel ok, men en blåsa… Suck!

    Ingmarie: Så sant. De är konkreta små problem, som kan angripas med nål och compeed.

    Staffan: Jag punkterar alla blåsor som gör ont, och sätter på compeed om jag vill springa med dem. Blåsor som inte känns får ha sin vätska kvar. Hittills har den strategin funkat fint.

    Farsan: En klar nackdel, jag håller med.

    Jumper: Löpformen är kanske inte i någon störra fara, konditionsmässigt allså. Löpmusklerna däremot, de har förtvinat. Och mitokondrierna har antagligen dött ut i brist på långpass. Ska man springa långt och snabbt ska man nog springa. Men vill man springa skadefri, känns det här som en klart klokare variant när man har ett sånt ök till kropp som jag har.

    Paljetten: Mmmm, låter jättegott. Russinsallad låter faktiskt godare är russinkakor, som kan vara rätt torra. Cirkelfysen ser ut att bli lidande den här veckan, men nästa?

    Anneliten: Välkommen till mig! Nej, så trist med din vad! Jag ställde till det under en löpskolningsövning, men fick som tur var bara en lite bristning.
    Totalvilade från löpning i tre veckor och alternativtränade cykel som en galning. Sen började jag långsamt, långsamt trappa upp löpningen: en kvarts jogging varje dag, som efter en vecka förlängdes till 30 minuter. Sista passet innan maran var jag upp i 13 K. Gjorde försiktiga tåhävningar också för att bygga upp styrkan. Först enbart excentriska men sen belastade jag på både upp- och nervägen i min trappa.
    Fem veckor tog det mig att ta mig tillbaka, och då var det dags att springa maran… Ingen ultimat uppladdning alls, men det gick. Om än betydligt långsammare än jag hade hoppats. Men du har ju dubbelt så många veckor på dig – så jag stor stenhårt på att det blir nytt PB!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s