Det råder rena rama anarkin i mitt träningschema. Jag skyller det på min personliga tränare, som uppenbarligen inte förmår hålla i tyglarna på sin bångstyriga adept. Än ränner jag dit och än ränner jag hit, och det barkar garanterat rakt ner i diket. Eller?
Det hade förstås varit skönt om den där PT:n varit en verkligt extern syndabock. Men så är det förstås inte. Tränare och adept är en och densamma – undertecknad – numer mer än lovligt schizofren.
Äntligen har jag släppt taget om värsta skrockfullheten. Vågat sätta upp ett mål för säsongens träning. Men ärligt, jag är inte helt bekväm med att erkänna det så här officiellt. Någonstans i bakhuvudet gnager misstanken om att jag väckt skadedemonen bara genom att andas ord som mål och träningsplanering. Pilutta mig, liksom.
Det må bära eller brista; Vertex fjällmara är jag ju sedan länge anmäld till. Kanske dags att börja träna för utmaningen också. Och för att citera Bo-Gunnar Bogges i senaste RW: ”för att bli en bra löpare måste man löpa”. Det gör jag nu inte särskilt mycket, och gör jag det är det synnerligen ostrukturerat. Helt utan långsiktigt upplägg, upptrappning, logik, vett och sans.
Alternativtränar som attan gör jag också: styrka, cirkelfys och spinning. Men även det totalt utan egentligt mål och mening, istället mest som det faller sig. Som på söndag till exempel. Då har jag bokat in en marathonspinning. Fyra timmar på en spincykel. Bygger sånt mitokondrier?
Men nästa vecka, då jäklar ska det bli ordning på torpet! Variation i löptempo mellan passen – lung distans som lugn distans, kvalitet med kvalitet. Pulsering mellan hårda och lätta veckor. Alternativträning med uttalat syfte. Kilometerbygge mot nåt som kan liknas vid långpass. I alla fall om PT får bestämma. Hur adepten sedan agerar står skrivet i en eller annan stjärna. En vit dvärg kanske. Bland Plejaderna.
…………………………………………………………………….
blogg@bureborn 
Nog inte fel att ha kört på inspiration och lite på måfå då din hälsena drivit gäck med dig de senaste månaderna. Om inget annat för att ta kål på en del av frustrationen och hitta glädjen i träningen och i att ta ut sig och svettas och bli trött och generera energi och må bra!
Likaledes säkert helt rätt att ”börja om” och börja få struktur på löptillvaron när det nu, PEPPAR, PEPPAR, börjar kännas bättre i din akilles. Varierad löpning är bara så fantastiskt skönt. Det gör det liksom roligt hela tiden. Man hinner inte tröttna på nån speciell typ av pass. Underbart.
Ska bli kul att få följa PTns och adeptens väg framåt under våren och sommaren.
Du är för rolig du! Din PT är nog klok och säger att du ska bygga långsamt. Inga långpass ännu. 4 timmar spinning kan du säkerligen dock fortsätta med. Om du inte får rumpskav…
Du är på G! Äntligen!:-)
Jag önskar ibland att jag kunde kicka min PT då han inte gör ett speciellt bra jobb men det är så jobbigt att berätta för mig själv att jag har fått kicken. Så han får fortsätta.
Det är dock bra att ni har en bra kommunikation och jag hoppas ni lägger upp en bra plan för resten av året. Skönt att du är på g i alla fall!
Jag har för länge sedan givit upp försöken att följa något träningsprogram. Nej, fel. Jag har egentligen aldrig börjat. Om priset för det är utebliven förbättring so be it.
Min plan består väl egentligen av att hitta luckor för när jag överhuvudtaget kan springa. Det är bara på långpassen där jag innan har någon klar idé om att det faktiskt blir just långpass. Detta eftersom det inte känns så bra att innan meddela familjen att jag sticker ut en runda på 45 minuter som sedan visar sig bli 145 minuter… Övriga pass bestäms ofta under första kilometern vad det faktiskt blir.
Vet många nuförtiden som faktiskt gör slut med sin PT men vad konsekvenserna blir i ditt fall vågar jag mig inte på att gissa…
Min PT är mest en färgglad tårta…(diagram)
Det var inspirerande att träna med dig idag, tack för sällskapet! Ses på maran 🙂
Benet: Helt klart är det lusten och variationen som räddat mitt förstånd i rehabträsket. Det finns ju faktiskt annan träning som är skitrolig! Ärligt, ibland är det faktiskt roligare med cirkelfys än löpning.
Men löpning kräver ju lite mer planläggning, om inte annat för att säkerställa att jag inte drar på mig skador igen. Easy does it.
Ingmarie: Jag tror jag måste införskaffa ett par cykelbyxor med kuddar i rumpan under morgondagen. Fyra timmar på en cykelsadel lär kännas… Långpassen får ju vänta lite, och nåt uthållighetsmässigt bara MÅSTE jag få testa.
Dunceor: Det är ju dessutom så besvärligt att säga upp folk. Uppsägningstider och avgångsvederlag och gud vet vad. Nej, vi får nog dras med våra personliga tränare.
Staffan: Jag tycker en stor del av det roliga med löpning ligger i att lägga upp ett schema, klura på fördelningen mellan olika typer av pass. Men det har sina nackdelar om man blir alltför fast i sitt schema, verkligheten har ju en tendens att sätta käppar mitt i löpsteget. Så det lutar åt att det blir en löst hållen veckoplanering: typ: si och så många kilometer, kvalitetsfördelning osv. Ett träningsupplägg ser dessutom till att jag inte tränar för mycket, och trappar upp för snabbt. Den risken är annars överhängande. Så PT för behålla jobbet. Men ev sänks lönen en aning…
Paljetten: Tack detsamma! Det där gör vi om! Och på söndag spinner vi oss in i dimman. (Tummarna är numer svartblå.)
Min PT, som du på annat håll kritiserat i hätska ordalag :-), säger att det är viktigt för mig att springa nogorlunda regelbundet. Helst varannan dag och helst ett långpass i veckan. Bortsett från att jag har mycket mycket mycket mer tid, liknar min träning tydligen Staffans: Jag förbereder mig för långpassen men övriga pass bestäms när jag har kommit ut och har sprungit en stund. Att lägga upp träningsprogram gillade jag också när jag var ung.
Hoppas det inte är din PT som har tvingat dig på cykeleländet? Skulle min dito knysta om något liknande skulle det bli avsked på grått papper. Men för övrigt skitkul att du nu vågar sikta mot stjärnorna. För det är väl så man måste tolka inlägget?
Jumper: Hätsk? Jag? Kan jag väl aldrig tro.
Jag kör ju nån sorts kombo av inrutat program och Staffan/Jumper varianten. Vill kroppen inte springa intervaller på tisdag, får den göra det någon annan dag. Men har PT bestämt att veckan ska innehålla ett kvalitetspass, så ska det banne mig ske förr eller senare! Typ.
Oliver: PT tyckte inte att spinning var någon bra idé, bryta ner kroppen helt i onödan. Men jag kunde inte motstå utmaningen. Lite småvansinnigt sådär. Jag har kikaren inställd mot stjärnorna – så till Välistes topp borde jag väl nå.