Jag är inte kittlig under fötterna. Om nån killar mig med fingrar, eller grässtrån eller ja, typ vad som helst. Om asfalten är knölig och jag har rullskidor på fötterna däremot. Då jäklar kittlar det så jag kiknar!
Har fått låna min kollega O:s rullskidor. (Hyser en svag misstanke om att han vill ta livet av mig för att slippa Vertex.) Fullständigt livsfarligt! Eller åtminstone – fullständigt vansinnigt riskabelt för rumpor, och knän och armbågar och allt annat som kan falla i asfalten med en duns. Hela jag, typ. Även om det just ikväll bara är höger skinka som ömmar.
Och svårt är det. Skitsvårt. Efter ett tag lyckades jag få någorlunda kontroll – så länge jag höll mig till stelbent stakning. Diagonala? Jo, tjena! En surrealistisk kombination av instabilitet och styvhet. Skidor som enbart vill marschera rakt fram, men som ändå är ett under av obalans. Lovar att jag såg ytterligt rolig ut, till passerande grannars stora nöje. Och alla, varenda Trögdsbo, var naturligtvis ute på vägarna just ikväll.
Ge upp? Nehej!
Men säkert är att det lär ta ett tag innan rullskidor blir ett vettigt alternativ som konditionsträning. Jag vill ju gärna variera min träning för hälsenornas skull. Cykling är väl ok, men jag har svårt att få upp pulsen trots att jag trampar så mjölksyran sprutar ur låren.
Så jag ger inte upp. Än. Men om rumpan är blå i morgon kanske jag omvärderar.
………………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Spännande att höra hur det går. Om det är något man vågar sig på.
Jag har också lite svårt att få upp pulsen när jag cyklar trots att jag kör mig dödstrött i benen. Har funderat på rullskidor men är lite rädd för skaderisken. Speciellt för mig som inte ens har åkt vanliga skidor på väldigt länge.
Kanske fuskar och skaffar stavar till inlines:en först…
Och jag som alltid tyckt att det ser lätt ut med rullskidor… Jag har förstås inte provat 😉
Hu! Det där hade jag aldrig vågat! Skulle bli gipsvagga direkt! Någon puls skulle jag definitivt aldrig få upp (utom av rädsla) för det skulle gå sååååå sakta. nej, tacka vet jag vattenlöpning! 🙂
Heja Bureborn!
Du är en riktig tuffing som ger dig på så pass livsfarliga aktiviteter som innebandy och rullskidor.
Jag minns min födelsedag för fem år sedan då min kära fru köpt mig ett par inlines. Vid första vingliga försöksturen började jag fråga mig vad jag gjort för ont för att hon skulle tvinga på mig sådana självmordsvapen.
En vecka senare kom ett brev från Stadium med informartion om att inlinesen skulle returneras omedelbart pga konstruktionsfel med risk för stora personskador. Jag visste det!
Det blev aldrig några nya 🙂
Jag förstår, det är sådant som hör ungdomen till. När jag var 21 år hade jag en rullskridskoperiod då jag drömde om att skaffa något mellanting mellan senare tiders inlines och rullskidor, det vill säga långfärdsrullskridskor med ett hjul fram och ett bak. Fick nöja mig med ett par enkla parhjuliga som jag bland annat provade bland tränande friidrottare i ballongtältet på Östermalms IP. Naturligtvis undrades det om jag trodde att det var bra träning för höjdhopp. ”Nej”, svarade jag, ”men det är roligt”.
Håller med dig! Det är skitsvårt att rullskida. Jag har ett par egna men det är ett tag sedan de ”rastades” 🙂
Men nån gång SKA det bli ett Vasalopp!
Tobias: Kanske, kanske, kanske vågar jag mig på ett nytt försök i helgen…. Själv har jag aldrig åkt inlines, men kände trots det en förtvivlad lust att skejta med rullskidorna. Kändes som om det vore ett naturligare rörelsemönster på asfalten.
Anneliten: Charlotte Kalla tycker nog att det är lätt som en plätt!
Ingmarie: Om jag hade en pool utanför dörren så kanske… 🙂
I går fick jag iofs upp noll puls, men jag gissar att jag när jag fått lite mer styrsel kan staka snabbare. Staka är jobbigt utan armmuskler. Och så får jag mjöksyra där men noll konditionsträning…
Benet: Ödets försyn. 🙂
Tuff och tuff – jag tror jag är lite självmordsbenägen. Fast å andra sidan tycker jag att dina cykelturer nerför diverse backar är minst lika vådliga.
Jumper: Känner mig synnerligen smickrad av att kallas ungdom, när nästkommande mening innehåller ordet 21-åring. Själv misstänker jag att det är ungdomen som saknas. Ingen mer än jag som tycker det luktar 40-årskris? Hade jag varit ung på riktigt skulle jag säkert ha fattat rullskidsgaloppen på en kvart.
Marathonjohan: I ett svagt ögonblick nämnde jag nåt om Vasaloppet nästa år för en av mina gamla klasskompisar. Hoppas hon inte tog det på alltför stort allvar… 🙂
Hihi, du är för skön. Och modig!
Nu blev jag lite sugen på att ta fram mina gamla rullskidor då jag åker till föräldrarna nästa gång… och kittligt brukar det faktiskt vara (och livsfarligt).
Snorkkis: Aha, du är en gammal rullskidare – ett eller annat åktips kanske? Typ hur man får stopp i nedförsbackar… 🙂