Pumlans kalender. I väntan på Kalendern.
Själv bidar jag min förkylningstid. Jag känner mina löss på gången. Vet att det där som känns som tandvärk, egentligen är en föraning om bihålor som sakta fylls av snor. Vet att det sträva i ögonen inte är sand från Sahara.
Just nu är matchutgången oviss. Det står 1-1. Immunförsvaret vs. virusen.
…………………………………………………….
blogg@bureborn 
Imponerande tålamod. Inte att vänta på julen, det gör alla små och stora barn, utan att orka rita 49 rutor och skriva siffror i var och en.
Din snorfrikalender har färre rutor, men hur är det med tålamodet?
Jag vet inte vad jag skall säga men jag surfade in på Staffans blogg efter att ha besökt ett antal andra och alla verkar vara förkylda.
Krya på dig.
MVH
Jumper: Pumlan stod inte själv för rutritandet, det gjorde hennes far. När tålamodet med ”hir många dagar är det kvar” tröt.
Just nu är jag ett under i tålamod. Säkerhetsvilar. Det du.
Lennart: Välkommern till sjuktugan! Och stort tack för krya-på-dig-hälsninge!. Tror det ger verkan.