Målbild

Samma klump varje år. När starten går i Berga by sätter den sig i halsen. Det är något med det där ögonblicket när 15 000 åkare sätter sig i rörelse. Nåt storslaget och rörande.  Och då har jag bara upplevt Vasaloppsstarten framför tv:n.

Men även om man, som jag, hoppade av vasautmaningen av ren och skär bekvämlighet går ju inte att inte åka skidor en dag som denna. Att starta i Gånsta kan också göra en tårögd. Om man bländas av marssolen.

Mellan Sälen och Mora hade de perfekta spår. Räls. Kan man gräma sig lite över när man ballar ur Vasaloppet bara för att det blev för knöligt med att fixa allt praktiskt. I Gånsta hade vi något rälsliknande. Fyllt med kottar, barr, pinnar, grenar, fjolårslöv och barkflagor.

Hade man varit Jerry Ahrlin hade det ju varit en sak. Då hade man såklart skippat fästvallan. Stakat samtliga nio mil och ändå varit med och slagits i spurtstriden. Jag är inte Jerry.

Allt. Precis allt fäster fint i fästvalla.

Efter 13 kilometer av överraskande tvärnitar gick jag äntligen i mål. Inga storvulna ord där inte. Kort och gott; mål.

Inga fäders spår. Men kanske för framtids segrar. Över min egen bekvämlighet.

…………………………………………………………………………….

Annonser

14 thoughts on “Målbild

  1. Så där kan det vara. Att man ångrar sig… Men kom ihåg att när du tog beslutet så var det trots allt rätt!
    Och du slapp sitta i en bil hela vägen från Mora hem med en (troligtvis) trött kropp. 😉

  2. Ja, det går fler tåg! Man ska inte ångra de beslut man en gång tagit. Gjort är gjort. Eller inte gjort.

    Härliga bilder från ditt skidpass förresten. Ja, förutom den med klistervallan, alltså 🙂 Måste man verkligen ha lim under laggen (frågar den högst skidovetande skåningen)?

  3. I varje fall grymtar jag lite lätt över att du inte orkade pallra dig till Sälen i år och därmed snuvade mig på nöjet att följa din väg till Mora. Om man kan åka 13 km i 5-minuterstempo med halva skogen under skidorna, har man kapacitet. Att döma av intervjuer bland deltagarna långt bak i Vasaloppsfältet, hade en del inte åkt mycket mer skidor än jag (2 mil) i vinter. Hur många har du åkt?

    På benets fråga vill jag svara ”Nej!”. Det går att åka även på ovallade träskidor. Det går inte fort, men det går.

  4. Ha ha, kul sammanträffande! Jag och hustrun åkte också en sväng i likadana spår fulla med barr, kottar och bark och mina skidor såg också ut sådär efteråt. Dock åkte vi i det flacka 2,5km-spåret i Fagerskogen på andra sidan Enköping.

  5. Ingmarie: Är också rätt nöjd över att idag ha fullt fungerande höftböjare! 🙂

    Benet: Nästa år – då! kanske lika bra att jag anmäler mig redan nu, och inte ger mig själv ngn chans att backa ur? 🙂
    Vill man ha fäste på plastskidor, som jag har, krävs fästvalla. Slät plast mot is du vet. Kistrigheten avgörs av vilket före som råder i spåret. Ju varmare desto klistrigare valla. Har man muskelstyrka nog kan man förstås klara sig utan fästvalla, men då krävs att man stakar hela tiden. Uppför måste man vara starkare än gravitationskraften.

    Jumper: Jag har väl knåpat ihop dryga 20 mil. Skulle ghelst vilja få till dubbelt så mycket för att få ett retvligt Vasalopp. Inklusive några långpass på minst tre timmar. Såna har jag totalt struntat i.

    Anenliten: Tack! Det kändes verkligen lite sorgligt. Inför förra årets mara hade jag långt innan fattat beslutet om att inte springa, men nog knep det i hjärttrakten när jag visste att startskottet gick på Lidingövägen.

    Staffan: Lördagsbrisen var uppenbarligen kraftig på båda sidor av stan. 🙂

  6. Mycket bark i klistret där. Är du btw helt säker på att de som startade i led 8 hade liva rälsliknande spår? Hoppas allt praktiskt fixar sig till nästa gång ifall du ännu känner dig sugen!

  7. Jag såg också på vasan på tv. Efter en vaken natt på jobbet satt jag med gapande mun och förundadrades över mängden människor och norrmannen som drog iväg… När jag efter att ha sovit några timmar tittade igen, var han borta, ur bild. Rafflande må jag säga!

  8. Sofie: Nja, förmodligen hade de inga rälsar att åka på i längre bak i stratfältet. Men enligt säkra källor i startled 6 var förhållandet ”kanon”. Nytt pers med nästan en timme för personen i fråga. Nästa år ska jag se till att boka boende, startpast och allt senast i juni. Då kan jag inte balla ut för att jag blir lat!

    Paljetten: Natt och jobb i samma mening. Usch! Han fick sig några spurtpriser, norrmannen, men efter halva loppet var han rökt. Då började de verkliga långloppsåkarna visa hur ett vasalopp ska åkas.

  9. Yes, precis sådär ser våra spår ut nu, och då menar jag tyvärr inte bild no1…alltså är fästzonen på mina skidor väldigt lik din:)

    Men då ses vi väl i Sälen nästa år! Och behöver inte följa SVT Vasalopps sändning i flera timmar, för att sen nästan dö av nervositet vid elitens målgång, puh det var en riktig rysare kan man säga:)

  10. När man klickar sig till denna blogg via en länk, händer det att man ett kort ögonblick ser hela den bakgrundsbild man annars bara skymtar på sidorna. Den ser ut att föreställa en fjällsluttning med linbana? Är det en målning eller ett luddigt fotografi?

  11. Benet har alldeles rätt i sitt antagande. Det är jag som målat akvarellen i fråga. Sylarnas fjällstation. Ingen linbana, utan en kraftledning.
    Drömmer om att jag springer i fjällen…

  12. Ja, jag tänkte väl det. Den beskrivna glimten av hela bilden uppstår dessvärre mycket sällan och är mycket kort. Medan andra ogenerat låter sig vikas ut och visar varje draget streck på sina bloggar, får vi vara tacksamma för de smulor av bildkonst vi får på denna…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s