Det är ju för väl att jag jobbar där jag jobbar. På ett ställe som inte varje dag kräver att jag ser respektabel ut. Där omgivningen inte förväntar sig ett piffigt yttre och nypudrad näsa. Väldigt få ser mig där jag ugglar i mitt kontorsbås, med håret slickat i våta, stripiga testar längs kinderna och ansiktet lika rött som pumlorna i granen.
Det är ju för väl. För då kan man springa förbi den här julgranen i Sunnerstaspåret ett par gånger på lunchen. Backstudsa låren mjölksyrestinna fram till den och fundera på vem som fixar julgransplundringen.
……………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Därför jag gillar att jobba hemifrån. 😉
Lyckost! Fast det har också sina fördelar att ha ett kontorsbås att gå till – arbetskompisar till exempel. Fikaraster r toppen!
Jag har gått från nästan alltid kontors-piffad i klackar och kjol till velour och tofflor. Jobba hemifrån kräver en helt annan garderob.
Undrar om du hinner äta något på lunchen. Löpningen tar 42 minuter och jag antar att de stripiga testarna inte bara är våta av svett utan också av duschvatten (Själv brukar jag också bli sömning och vilja ta en tupplur, men det kanska har har med åldern att göra).
Ja, fikaraster är toppen… minns jag för 30 år sen.
Anneliten: Velour och tofflor låter mysigt. Finns folk som har det på mitt jobb…
Jumper: Jag kan ta ut flextid på lunchen mellan 11-13. Gott om tid till både löpning och matintag alltså. Enda abret är att jag måste jobba igen timmarna någon gång.