Träningsdagbok är bra. Oftast. Men jag gillar den inte när jag ordinerat mig själv vilovecka. Den visar reduktionen av antalet träningstimmar så svart på vitt. Ja, jag vet. Det är totalt ologiskt. Vitsen med vila är ju mindre träning. Men ändå. De irriterar mig, siffrorna.
Social träningsdagbok på nätet är bra. Oftast. Men inte när jag har vilovecka. Och alla andra tränar som besatta. Ja, jag vet. Man ska inte jämföra sig med andra. Men ändå. Kan inte alla andra också vila den här veckan?
…………………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Vet inte varför, men jag envisas med excel. Känns liksom privat (visas bara för Ingmarie) hur mycket eller lite jag tränar och hur fort eller långsamt passen går. Men nu när jag förstått att man kan mäta skornas livslängd på jogg.se blir jag ju lite sugen. Kan man vara anonym kanske?
Anneliten: Visst kan man vara privat på jogg, och bara visa sin träning för sig själv. Eller det tar jag för givet att man kan, det kan man i alla fall på min träningdagbok på nätet, Funbeat.
Jag visar bara min träning på Funbeat för mina utvalda träningskompisar där. Och får samtidigt ta del av deras (om de vill). Jag tycker det är inspirerande (och ibland frustrerande :-)) att se hur andra tränar och utvecklas. och dessutom får man glada tillrop, kommentarer och kloka råd som respons på det man själv gör.
He he! Ja du… Säg till när du har vilovecka, så tar jag samtidigt. 😀
Det är under vilan du blir starkare. Glöm inte det.
Hm?
Eftersom du inser att dina känslor är ologiska, är det bara att bita ihop och vara ståndaktig. En del påstår att de ord man formulerar till sig själv har betydelse för upplevelsen. Ett tips från kvasipsykologen jumper är då, att du skriver in ”Vila” i din träningsdagbok på funbeat och motiverar ditt beslut i en kommentar. För att föregå med exempel visar jag nu i min funbeatdagbok hur det kan se ut. Detta knep har dubbel effekt om dina våndor inte bara gäller din syn utan även (hemska tanke) andras syn på din träning.
Själv är jag mycket road av mina siffror, men lägger mindre känslomässig vikt vid dem som sådana. Gillar svart på vitt hellre än oklart grått. Tycker också att uppgifter om löpsträckor och tider är det mest opersonliga av allt vad jag och andra skriver på olika sociala forum och jag har aldrig funderat på att begränsa insynen i min träning. Så olika det kan vara…
Västgötskan: Jättebussigt! I så fall: vi vilar och tar det piano tills framåt helgen, då vi sakta trappar upp igen. 🙂
Magnus: Försöker övertala samvetet med just det argumentet. Och hoppas kunna bevisa det i nästa vecka. Superkompensation, ja tack!
Jumper: Haha! Det är ju ett strålande förslag! Allra helst om man gör som du och loggar 24-timmar vila (även om du ju nu reducerat vilan till en timmeslång tupplur.). 🙂
Jag försöker öva mig på att inte bry mig om vad andra månne tänka om mig. Funkar förstås sådär…
Sådär känner jag med, ologiskt, oförnuftigt, men så är känslan, inte förnuftet… Vill ibland köra ”privat träningsdagbok” men samtidigt är det ju så smidigt med alla statistiskuppgifter man får…
Jonna: Hade faktiskt en arbetskollega som till slut blev tvungen att övergå till privat träningsdagbok. Två gånger lyckades hos falla i överträningsträsket, just för att hon blev så uppstressad av att jämföra sig med andra och tränade långt mer än hennes kropp klarade.
Jag försöker se framåt, till nöjet att jaga mina funbeatare när mina egna staplar dalar en vecka eller två. Men du ligger så långt före att du nog skulle få vara träningsfri i två tre veckor innan jag flåsar dig i nacken 😉
Men snart, snart, snart är det den 4:e februari… 🙂