Trilskande tillerosa

Ont i knät har jag fått. Och ont i häcken. Och en sträckning i baklåret. Åkommor som plötsligt slagit till mitt under ett löppass. Men kramp i tillerosa?! (Ja, långtån alltså.)

Försök att stretcha den om ni kan! Fick stanna, dratta ner på arslet vid vägkanten, ta av skor och strumpor och försöka dra tåskrället på bättre humör. Funkade. Men naturligtvis måste halva byn passera just då…

Annonser

7 tankar om “Trilskande tillerosa

  1. Aj då….., men jag får inte ihop det med ditt intervallpass idag, som bara låter positivt förutom myggen. Har du en tvillingsyster?

  2. Haha, tänk vad mycket man tar för givet. Hur ofta gör tillerosa något väsen av sig? Nä, håller sig i ledet, inklämd och smal och försöker ändå sticka ut. Tur att hon är så följsam, för annars hade det varit stört omöjligt att springa. Tror minsann du får skänka tillerosarna lite extra omsorg. Byn borde vara vana vid det här laget 😉

  3. Anonym (alias Jumper): Länkad eller o-länkad – wordpress har uppenbarligen beslutat sig för att du vill agera lite inkognito. WordPress gillar antagligen inte Mac heller, för bloggen ser naivt löjlig ut i min nya dator.
    Tåkrampen hörde faktiskt ihop med intervallpasset, eller nedvarvningen efter den snarare. Med knappt 400 meter kvar hem stod jag helt enkelt inte ut längre. Mysko åkomma.
    Under grispasset stannade jag säkert fyra gånger och stretchade ut min krampande vänstervad. Mindre mysko.

    Niklas: Hon brukar verkligen vara tystlåten av sig, Tillerosa. Inte som syrran, Kroknosa, som alltid ska göra sig märkvärdig och skaffa sig blånagel.
    Vad som sägs om mig på bymacken vid lördagens tipsinlämning är jag glad att jag inte vet. 🙂

  4. Jag som möjligen är mycket svagt är bekant med ramsan ”Stortån, tilletån, timpen, tampen och lilltutan”, kan naturligtvis inte låta bli att undersöka andra namn på långtån. ”Tillrota”, mockafrua”, ”ebbefot”, är några exempel. Ser också att ”tillerosa” ibland också kan vara pektån (!?). Tack för utrymmet!

  5. Västgötskan: Den är nog lomhörd, kroppen. 🙂
    Men den här gången var det ingen större fara. Bara ett sjuhelsikes senadrag.

    Snitsaren: Varsågod! Du får så gärna nyttja mitt rum!
    Tillerosa som pektå minsann? Kroknosa passar då min pektå mycket bättre. Men Tillerosa skulle kanske hellre gå under namnet Ebbefot. Låter obstinat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s