Kantarelljogg

Hade egentligen tänkt skriva ett inlägg om dagens svettkletiga långpass. Ett inlägg fullt av klagolåt och jämmer. Över kvav luft omöjlig att andas. Över fästingar och nässelsnår. Över frodig växtlighet som kittlas under hakan.

Det tar ju för fasen minst en minut extra per kilometer när man ska simma sig genom gräshaven. Måste skaffa machete om jag ska forcera Upplandsleden framöver!

Men jag har redan glömt den klibbiga och kliande upplevelsen. Kantarellerna bredvid stigen däremot, de estsade sig fast. Framåt den ljumma kvällskvisten kunde jag inte stå emot längre. Sprang och hämtade dem.

Annonser

7 thoughts on “Kantarelljogg

  1. Ja, igår var det klibbigt, men menar du att Upplandsleden är så igenväxt?! Undrar också om du är inbiten svampplockare, eller om du som jag nöjer dig med att gilla kantarellmacka? Kollar du smultronställen också när du jagar fram? Kanske rentav inte kan låta bli att stanna och äta?

  2. Haha, i vinter kommer du att längta efter den varma kvava luften, det meterhöga gräset som kittlar och nässlorna som får en att känna sig levande 😉 Jag hittade en massa småttingkantareller igår, annars kompletterade energin med smultron och en massa blåbär. Och tänk, jag hittade mycket hjortron, men de var inte mogna ännu. Låter som att du börjat semestern på bästa sätt, om man läser mellan raderna!

  3. Jahaja, här hittar man minsann godis när man googlar efter din epostadress. Jag tar tillbaka allt jag trodde mig veta om dig och börjar med ett nyskrivet blad 🙂

  4. Jumper/Snitsaren: Min del av Upplandsleden är allt annat än välfrekventerad. Och gräset fullt av obändig växtkraft.
    Nej, jag är ingen inbiten svampplockare. Håller mig till kantareller, trattisar, karl johan och en elelr annan fårticka. Och käkar självklart smultron och blåbär på löpande fot.

    Niklas: Kommer säkert att bli übernostalgisk över mygg och getingar också, när jag pulsar genom snömodden. Hjortron minsann! Har jag aldrig hittat här hemmvid, men väl på fjälllöpning. Mums!

    Mammaspring: Regnet har tydligen väckt dem ur dvalen, och så lite skön värme på det. Skynda dig innan någon annan hinner före! 🙂

    Västgötskan: Och märkligt nog blir man ändå minst lika trött i benen. 😉

    Anneliten: Man kanske skulle springa i sambons skor? Ger större trampeffekt än mina 36:or.

    Anonym: Blir ytterst nyfiken på vad du trott dig veta, och som en enkel liten blogg ändrar på i en handvändnig. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s