Min fjärde månad med coach. Och fjärde coachrapporten från Per. God läsning!

Juli

Förra rapporten avslutade jag med att berätta om det första julipasset. Det var en avstämning efter juni, den första månaden med riktigt hård träning. Passet, som byggde på långa banintervaller i tänkt milfart, visade en form som var bättre än jag vågat hoppas på. Adepten var helt klart en bra bit på vägen mot målet att klara milen under 45 minuter. Beslut togs då att vi kunde kosta på oss att skruva om träningsupplägget något till förmån för lite mer specifik träning inför Lidingöloppet. LL är ju höstens mål nr två.

Planeringsarket som skulle fyllas denna gång omfattade en fyraveckorsperiod. Vi följde junis upplägg med tre hårda veckor och avslutade med en lättare. Tanken var att hålla fast vid två kvalitetspass i veckan och få in en hel del backinslag i dessa. Samtidigt skulle vi försöka bygga lite mer volym än tidigare, gärna över fem mil de hårdare veckorna. Långpassen skulle öka från 90 min som standard till 120 min. Eftersom det skulle vara semesterperiod under större delen av juli borde utrymmet för träning och återhämtning vara bra. Ingen tävling var inplanerad under månaden.

Vecka 1

Bloggerskans förutsättningar för ordentlig träning under första veckan var dessvärre bedrövliga. Sista arbetsveckan innan semestern. Jobbet hade gått på högvarv i flera veckor. Stressnivån var påtaglig. Sömnbrist hade följt i dess spår. Trots förutsättningarna levererades helt enligt plan. Veckan kom upp i 53 km totalt, fördelat på 4 pass. Förutom avstämningspasset nämnt ovan fanns även tröskelintervaller inlagt. Jag hade tipsat om några varianter i form av stegar för att få lite variation. Mitt förslag var intervaller med sjunkande minutantal (10-8-6-4-2) med anpassad vila. Tuffingen vände på passet för att stärka psyket. Där snackar vi rätta virket!

Långpasset blev hela 2 timmar och 13 minuter. Gick bra. Nu hade någon lärt sig att vätska kan vara en fördel att ha med sig…

Vecka 2

Semestern hade infunnit sig och det märktes. Lugnare adept. Piggare och gladare. Inga axlar uppdragna till öronen längre. Klart bättre förutsättningar för både välmående och träning.

För att få ordentlig volym låg fem pass i veckoplanen. Vi strök dock ett distanspass för att tillmötesgå missnöjda hälsenor.

Veckan började med gemensamma backvarvsintervaller. Var det tänkt. Men undertecknad fick vika ned sig efter en övermäktig tävlingshelg. Småjoggade och hejade på. Misstänker att adepten tyckte coachen var en riktig klenfis. Men hon sade inget i alla fall. Blev dock ett bra pass. För henne.

Veckans långdistans gick på asfalt för en gångs skull. Råkade därefter nämna att det kan vara bra för löpsteget att förlägga långlöpningarna till landsvägen ibland. Men skogsmulle lät mig klart förstå att lerpölar, fästingar och sly minsann inte kommer att överges, annat än möjligen ytterst tillfälligt. Hoops! Okej då. Men hon insåg i alla fall att man kommer bra mycket längre på samma tid när man inte snubblar över rötter hela tiden.

På fredagkvällen hade vi mejlkontakt. Mitt i dialogen inser någon plötsligt att dagens snabbdistans faktiskt helt har glömts bort. Trots att visarna stod på fredagsmys och att det fanns ett glas rödvin i kroppen så åkte träningskläderna på. Urstarkt!

Totalt samlades 49 km ihop denna vecka, lite mindre än tänkt. Hälsenorna oroade.

Vecka 3

Endast en sann träningsnarkoman är så skicklig att dupera sin omgivning att man lyckas göra familjesemestern till ett träningsläger inför Lidingöloppet. Bloggerskan är skicklig. En vecka i Sälen gör underverk för benmusklerna. Dit gick resan. Mycket träning blev det. 45 km löpning, cykling, gymmande och en hel del fjällvandring. Verkar dock som även övriga familjen var nöjd med semestervalet.

Vecka 4

Återhämtning. 4 pass. Hälsenorna mycket gladare igen. Skönt!

Summering juli

När juli summeras kan jag konstatera att träningen blivit ungefär som tänkt. Aningen mindre löpvolym vägdes upp av alternativträning i Sälen. Hälsenorna har oroat, men ändå fungerat. Kroppen har svarat strålande på träningen. Det första intervallpasset i augusti visar på bra resultat, bättre än förväntat återigen. Sub-45 formen är riktigt nära nu. Jäkligt kul att vara coach faktiskt!

Ser med tillförsikt fram emot augusti och att kanske någon tävling får smyga sig in. Som träning. Försöket att klara sub-45 på milen sker enligt plan först i september.

/Per