”17:45. Hysteriskt skrattanfall.”
Undrar om personalen på hjärtmottagningen i Enköping ofta får läsa såna dagbokskommentarer från ett 24-timmars-ekg?
Jag förväntades ju i skrift notera eventuella anomalier i hjärtrytmen. Och utbrottet efter sambons reaktion på min uppkoppling gav garanterat utslag på pulskurvan.
”Bomb!!” (Jag drog upp tröjan och han slängde sig handlöst bakom köksön.)
Risken att misstas för en självmordsbombare får man ta om man vill utesluta att sensommarens genomklappning på träningsfronten beror på hjärtfel. Visserligen visade det vanliga ekg:et en pump som slog helt normalt, men arytmier har en tendens att vara just arytmiska. De dyker sällan upp när man ligger på en brits på vårdcentralen. Därav det dygnslånga ekg:et.
På fredag morgon utrustades jag med fem elektroder kopplade till en midjeväska med bandspelare. I morse slet jag tacksamt av mig den våldsamt kliande tejpen efter en natt intrasslad i färgglatt kablage. Nu är sladdnystanet med tillhörande inspelning inlämnat på sjukhuset. Bara att vänta på resultatet. Som jag verkligen hoppas visar ett hjärta i högform.
blogg@bureborn 
Haha, underbart, skratt mitt i allvaret. Schysst futuristiskt foto!
Håller tummarna för att resultaten visar att hjärtat ditt är friskt och starkt, utöver det som redan är känt, som glatt och gott! Röstar på en fler-stegs-stress-bomb, som bakomliggande orsak till genomklappningen.
Håller tummarna att det går bra!
Och galet rolig sambo du har.. Haha! 😀
Minns också hur kliiga de där tejpen var. Höll på att bli tokig(are)!kan inte ha varit bra för hjärtat. 😉 Är helt säker på att ditt mår hur bra som helst. 🙂
Ettt märkligt ”röntgenfoto” som framhäver allt dött, icke organiskt meterial i bilden, även om en skrattande mun anas i överkanten,
Aha ”köksö”, noterar jag också och lägger ännu en bit i pusslet Bureborn.
Har ingen egen erfarenhet av sådant kablage men minns svagt att liknande förekommit nån gång här hemma, utan att något oroväckande upptäckts. Gissar att du inte heller är särskilt orolig, men alla väntor på besked är jobbiga, Tycker jag.
åh min mamma har också gått med ett sånt där på sig. ser helt klart läskigt ut!
Oj, kan man sova med så mycket sladdar?
Niklas: Jag är också rätt säker på att stressen är syndabocken, men tog naturligtvis chansen att få hjärtat kontrollerat ordentligt när tillfälle gavs. Hjärttrubbel ligger i släkten så det känns bra att ta det säkra före det osäkra.
Västgötskan: Han kan helt klart generera fnissanfall då och då, sambon.:-)
Ingmarie: Så du har också testat? Klart värre en barndomens klipulver. Det där fluffet man pillade ut ur grannens nypon.
Jumper: Men photoshop kan man åstadkomma det mesta i fotoväg. Och förvränga verkligheten lite lagom.
Blir nyfiken: vad säger pusselbiten köksö dig?
Jonna: Hoppas att din mamma fick ett positivt besked efter sitt ekg!
Anneliten: Sov faktiskt förvånasvärt ok, trots sladdhärvan. Men jag fick ta på både sport-bh och nattlinne för att inte riskera glappkontakt.
Att du är ängsligt småborgerlig med ytlig smak, förstås!
Nej då, pusselbiten säger bara att kökets inredning inte kan vara så urgammal. Ett kök i ett gammalt (?) hus långt ute på landet ger annars spontanassociationer till något mer bondskt eller åtminstone ett traditionellt HFI-kök. Så länge det finns avställningsytor och en fungerande diskbänk som inte är gjord av vattenkänsligt ädelträ, får man vara nöjd, Gärna släta dörrar på köksskåp som går ända upp till taket också… (Detta om EKG).
Haha!
HFI hade haft en hel del att invända mot vår kökslösning, som nog är mer bondsk än småborgerlig. Typiskt oplanderad á la 1875 skulle jag säga, där vår pärlspontsklädda köksö numer räddar oss från att behöva hacka paprikan på köksgolvet, mellan spisplattorna eller på en skärbräda balanserade över diskhon.
Ja… vi inom SciFi kan ju klart se det sexiga i det hela. Lite likt 7of9 ´s Borg teknologi. Men bra att det inte är ett permanent inplantat du har fått. Håller en tumme jag också!
En Borg! Att jag inte fattade den medan det begav sig. Hade ju känt mig betydligt coolare då!
Du är alltid cool 🙂
Ping: Arbetsprov för hjärtat « blogg@bureborn