Vintervatten

Jag borde inte. Jag borde vara klok.

Borde avsluta rundan. Som planerat. Men inte sjutton lyssnar man på en trött fot och ett gnällande baklår när man springer mot den nedåtgående vintersolen och bara har två kilometer kvar ut till Skeppsmalen. Till havet.

Där det frasar i det böljande täcket av söderblåst havsis.  Där solen sjunker sakta i ett glimmande stråk av ljusreflexer bortåt Ulvön. Där de sista strålarna snuddar vid ledfyren på Finngrundet, som de gråsvarta dyningarna nästan helt täckt av is.

Då skiter man högaktningsfullt i att foten inte är överförtjust i kallknarrande nysnö på hemvägen. Vinterhav är så vansinnigt vackert.

Annonser

6 thoughts on “Vintervatten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s