… jag:
Sprang en kort sväng. Igår. Testade tassen. Asfalten var i princip bar. Lätt grusig. Bara här och där fanns förrädiska isfläckar. Vänsterfoten var smått orörlig, flexar inte fullt ut. Isade den med frusen majs efteråt. Idag känns den i princip oförändrad.
Inte mycket till sammanfatting av 2012, va? Jämfört med alla de ambitiösa och fantastiska löparårskrönikor jag njutit av i bloggosfären så här vid årskiftet. Men jag har en egenhet. Förutom att jag har ett rätt dåligt – eller snarare väldigt selektivt – minne. Jag gör inga resumeer eftersom jag helt enkelt inte gillar att se tillbaka.
Kan ju tyckas vara en märklig inställning för en tjej som har en magisterexamen i arkeologi…
Jodå, jag minns naturligvis hur vitmossa frasande fjädrar när löparskorna sjunker ner i den en varm dag i mitten av juli. Jag minns varje svag krökning på min kilometerlånga intervallsträcka mellan Segla och Mösa. Jag behöver inte öppna garderoben för att komma ihåg hur mitt underställ luktar. Trots att det är nytvättat.
Men att vända blicken bakåt och strukturera ett löparår. Nej. Egenheten innefattar nämligen också en salig förmåga att gräma sig över sånt som gått dåligt, istället för att glädja sig åt det som gått bra.
Så jag undviker den typen av analyserande återblickar. Siktar inte allför långt fram heller. Motto för 2013: NU!
blogg@bureborn 
NU!… är en lovvärd och avundsvärd framtidsvision, som vi gamla stötar, vilkas livsluft är nostalgi och frossande i gamla minnen, kan förstå… (på samma sätt som du kan finna andras tillbakablickar njutbara eller gräva ner (!) dig i arkeologi) Förhoppningsvis är du också välgörande fri från långsinthet och annat skräp som kan följa med ett intresse för den egna historien…
Jag förstår dig för även om jag kan tycka det är roligt att läsa andras resumeer så ser jag ingen mening i att skriva mitt år igen. Jag har ju liksom redan gjort det en gång…
Så det lär inte bli något sånt hos mig heller. 🙂
Jag förstår dig delvis. Mitt minne är också kass! Jag skrev ner det jag kom ihåg. Jag bläddrar inte ihjäl mig i gamla inlägg för att skriva en jättebra/lång årskrönika. Orka…. 😉
Hoppas du får ett fint 2013!
Snitsaren och Jumper: Uj, nog har jag varit långsint allt. Ältat oförätter. Men i min envisa strävan att inte titta bakåt ingår även att glömma forna synder. Båda mina egna och andras. Jag försöker i alla fall. Och synder som först måste biktas/förlåtas försöker jag ta tag i omedelbart. Präktigt, va? Kan avslöja att jag inte alltid lever som jag försöker lära mig.
Ingmarie: Ingen kommande biografi heller? 🙂
Västgötskan: Dåligt minne kanske är bra? Om man lär det at koncentrera sig på alla ljuvliga minnen och glömma resten av skiten. 🙂