Kungsleden

Inte många tvåbenta varelser som väljer mina stigar så här i vårvintertid. Men väl spårlämnande kungliga fyrbeningar.

23mars3

Jag föredrar deras fotspår.

23mars2

Fort går det visserligen inte (7:30-tempo), men det går. Eller springs. I helt sjukt vackert väder!

23mars1

Och så lite säsongsenlig återställning av vätskebalansen på det.

23mars4

Annonser

4 thoughts on “Kungsleden

  1. Som trogen och minnesgod läsare, glömmer jag inte ett annat, snart fem år gammalt, burebornskt möte med skogens konung, vilken efter detta fick abdikera till förmån för dig som drottning (och möjligen mitt forna alter ego Tildo som kejsarinna). Ja det var ett tag sedan. Avstår dock från att länka såväl till ditt gamla inlägg ( du kanske inte vill kännas vid gamla synder) som till Tildos teckning av de tre regenterna i skogen (man vill ju inte verka självupptagen)… Friskt sprunget av dig hur som helst.

  2. Malin: Eller spara flaskorna tills nästa år? Enligt vad jag har hört blir musten bara godare år två. Ska lagras som ett årgångsvin, typ.

    Västgötskan:Lyllo dig! Här ligger snön rätt djup i skogen, men i södersluttningarna kan man springa på gräs. Så det finns hopp!

    Snitsaren: Sökte på bloggen och tog mig en nostalgitripp. Asgam och Tildo, nog var de en frisk fläkt ändå!
    Modig var jag dessutom på den tiden. Min ungdoms dagar. Numer är jag gammal och blir rädd för en hög bajs. Eller kanske inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s