I höstas var självförtroendet på topp. À la hybris. Ingenting var omöjligt. Sambon och jag anmälde oss tveklöst till Keb Artic Run. Sen dök den upp likt ett orange kuvert – verkligheten…
Jag må gilla utmaningar, men jag har också fötterna i leran. På jorden. Där realismen huserar. Så vi står över själva tävlingen. Ingen av oss är förberedd för 43 kilometer fjällmaraton. Vi är alldeles för dåligt tränade. Men eftersom boendet är bokat och barnvakterna fixade åker vi upp ändå.
Så nu packar vi för fyra dagars fjällöpning. Väger sidenlakan och kåsor. Som bibel använder vi Christine Hägglunds utrustningslista.
Cristine springer från Treriksröset till Grövelsjö (läs hennes blogg här!). Vid jämförelse liknar vår fjälltur en drönartillvaro på en karibisk lyxkryssare. Dagsutflykter från ett base camp – Kebnekaise fjällstation – som erbjuder mjuka madrasser, bastu och trerätters middag. Varje kväll. Och serverar kaffe latte.
Men ta oss fram får vi förstås göra för egen maskin. Springandes. Jag längtar ihjäl mig!
blogg@bureborn 
Dagsutflykter från ett basläger, så ser min ideala fjällsemester också ut. Kanske nån gång.
Med förhoppning om någon liten rapport här så småningom, önskar jag er lycka till.
Basläger har helt klart sina fördelar. Allra helst när vädermakterna tycks lite ogina. Snö…
Rapport utlovas! Kanske tom under själva fjällvistelsen, om uppkoppling finns.
Trerätters middagar OCH naturupplevelse – låter som en oslagbar combo.
Nice! Låter hur härligt som helst och nog är jag lite (läs mycket) avis, men gläds givetvis åt era dagar på fjället! Och så har jag sjunkit djup ner i Christine H:s blogg och äventyr 🙂
Men hallå är du på keb NU? Det är ju jag med! Messa 073 61 sjuåttanio18 så kanske vi hinner ses!
Och den anonyme är så klart Gisela 🙂