Det går skittungt att springa. Benen tycks väga ett ton. Minst.

Och så – plötsligt – går det hur lätt som helst att springa. Kroppen lyfts framåt som av en rent magiskt kraft.

Först blev jag faktiskt överraskad och började fundera på varför mina träningströtta ben tycktes vakna till liv så där hux-flux. Sen insåg jag att den där överjordiska lyftkraften stavades brutal medvind, och att jag helt enkelt vänt på steken. Någon motvind hade jag däremot inte märkt av, fastän den självklart funnits där och motarbetat mig hela vägen dittills. Hur fasen hade jag kunnat missa den?

Svaret: jag har införskaffat ett par nya hörlurar. Igen.

Mina nya lurar sitter som berget i hörselgången. Tvärttätt blir det. Inte ett ljud från omgivningen tränger in (nästan). Varken fartvind (haha!) eller motvind.

Det här med hörlurar och löpning är förexten en klurig historia. Och då bortser jag här ändå från den ibland hetsiga diskussionen om man ska eller inte ska lyssna på musik när man springer.

Men lurarna som såna. Suck! (Jo, jag köper sportanpassade varianter. Eller i alla fall såna som tillverkarna påstår är anpssade för sport och vått.)

Problem ett – passform. Jag har små öron. Det finns mängder av alldeles för stora öronsnäckor. Går inte ens att klämma in med våld. Sen finns det såna som går att trycka dit, men som obönhörligen glider ut när ytterörat blir fuktigt. Det blir det snart för jag svettas uppenbarligen i öronen. Eller så glider de ut ändå. Bara för att.

Problem två – kvalitet. Jag springer där glad i hågen med dunka-dunka i båda öronen och plötsligt blir det tvärtyst i vänster öra. Eller höger. Ibland tycks det bero på – ja inte vet jag. Ibland beror det på att sladden skavts sönder vid kontakten.

Problem tre – hörbarhet. Mina nya lurar är oerhört bra på att fylla öronen med det som strömmar ur ipoden, men lika effektiva på att blockera alla andra ljud. Som vinddrag. Bilar. Skällande hundar. Vrålande björnar. Det är ju jättebra. Om man ligger hemma i soffan och lyssnar på musik. Kanske inte fullt lika bra på en löprunda när man behöver vara uppmärksam på lite omgivning också.

Tja. Man kan inte få allt här i världen. Eller kan man det? Kanske genom att lyssna på musik genom skallbenet istället för örat. Aftershokz gör såna ”hörlurar”, som via kindbenet förvandlar hela skallen till en musikmottagare medan örongången fortfarande är helt fri. Finns en garanterat vattensäker sort också, Finis Neptune.

Någon som testat?