Innan jul tog jag fram symaskinen och lagade mina löpartajts som börjat spricka i sömmarna i grenen. Mitt enda par långa, tunna löpartajts (har ett par vintertajts också). Och mitt första par. Jag köpte dem när jag sprungit ett drygt halvår och hade ledsnat på mina prassliga vindbyxor med snowboardtryck på rumpan. Våren 2007.
Tajtsen var jag inte alls less på. Väldigt bra tajts (Craft), även om det alltså börjat dra lite småkyligt längs insidan av låren på sista tiden. Därav symaskinen. Sömmen blev lite knölig, som de lätt blir när man syr i stretchtyg. Men det slutade blåsa in i grenen, och jag var fortsatt väldigt nöjd med mina tajts. Trots den kliande sömmen.
Nu har jag testsprungit sedan jul och jag nöjd med mina tajts. Mina nya. Som sambon lagt under granen ”Jag tyckte att du borde ha ett par nya. De var ju gamla – dina gamla.”
De nya heter Nike Swift och är riktigt snygga, tycker jag. Specialanpassade för löpning lär de vara, med gallermönster på strategiska ställen. Vad det är som är strategiskt med just dessa ställen vet jag inte, och inte vet jag vad gallret gör för nytta heller. Men sköna är de. Supersköna till och med. Håller tummarna för att vi också får ett halvdussin år tillsammans.
blogg@bureborn 
Hoppas du har overlock-maskin 🙂 Själv springer jag allra helst i ett par Craft-tights som jag egentligen tror är längdåkarbrallor – inte riktigt lika tighta som löpartights i alla fall. Från vintern 2005/2006. Trots att jag köpt flera nya är det dessa gamla som är favoriter.
Heja jultomten! 🙂 jag är säker på att du och brallorna får massor av härligt svettiga år tillsammans. 🙂
Vad härligt att kunna slita ut saker! Mina favvisar är ett par Newline från 2008… Fast de där tomten köpt var ju fina, och är de sköna kanske de oxå kan bekanta sig med symaskinen om några år
För tio år sedan köpte jag en sån där fladdrig vindoverall som heter R90. Den börjar vara lite tunn nu, men får fortfarande rycka in då och då. Minns att jag sprang min första mara i stassen. Oerhört orutinerat och olidligt varmt. Dessutom hade jag inte vett att fylla på med vätska tillräckligt. Jag tror det tog två dygn innan jag pinkade igen. Om antikrundan kommer till Skellefteå får jag väl knalla dit och få overallen värderad. Proveniensen är det minsann inget fel på.
Anneliten: Hade gärna haft en overlock! Med tanke på min icke alltför rykande åtgång på tajts misstänker jag att tomten (sambon) tycker att en sån betalar tillbaka sig för dåligt. Men önska sig kan man ju alltid! Jag misstänker också att mina vintertajts är nåt skidåkaranpassat – lite vida är de. Vindjackan är det absolut – det står Swix på den.
Ingmarie: Det är väldigt bra med tomtar som har koll på vad kunderna vill ha!
Malin: Jag håller tummarna för att de är av lika bra kvalitet, så slipper jag bidra till konsumtionshetsen när det kommer till tajts åtminstone. Tycker jag shoppar nog mycket ändå.
Oliver: R 90 – en sann klassiker! En sån (bildgooglade för att vara säker ska erkännas) har alla rävarna i löparklubben. På vintern. Om det var StM du sprang förstår jag att du sånär blev ett russin på kuppen.
Favoriterna vill man ju ska vara outslitliga. Ofta tycker jag att det är dragkedjan vid fotöppningen (om sådan finns) som ger upp först. Jag har kvar mina första löpartights, minns om jag funderade länge på om jag ”vågade” köpa dem, tights liksom… haha. Ett par Newline som verkar outslitliga förutom just dragkedjan. Sedan har jag ett par Craft och ett par Adidas jag gillar skarpt, som jag tror jag tipsade dig om, samt flera andra par som jag inte gillar alls lika mycket och som därmed heller inte används lika frekvent.
När jag har ledsnat på mina prassliga vindbyxor (blåa uta reklamtryck, fodrade på vintern, tunna på sommaren) så lovar jag att köpa ett par läckra Nike Swift, fast då blir det nog begagnat på Myrorna eftersom de slutat tillverkas sedan ett par decennier… (ja, jag vet det var en gubbig kommentar).
Staffan: Dragkedjeproblemet har jag sluppit. Hittills. Mina gamla hade nämligen ingen dragkedja där, men det har de nya. Hihi! Det tog mig två år att övertala sambon att köpa ett par tajts, och han vägrar fortfarande ha dem om någon granne riskerar se honom.
Snitsaren: Inköpta i mitten av 50-talet? Nej just ja, kläder prasslade kanske inte så mycket då – innan syntetmaterialen. 🙂
Ja, det är sant att de gamla vida bomullsoverallerna var ljudlösa, men jag tänkte mest att mina prasselbrallor kommer att hålla i femton år till och då kommer dina Swift att vara retromode (Fast det fattade du förstås). Känner för övrigt sympati med din sambos tajtsfobi…