Släpljus

slapljus

En ensam ringduva hoar i skogsbrynet. Kanske väckte jag henne? Solens sista strålar stryker lätt grässtrånas vippor. I sänkorna anas redan nattfukten som kyliga stråk mot huden. Kroppen orkar knappt släpa sig fram, men vem bryr sig en blickstilla sommarkväll.

9 tankar om “Släpljus

  1. Yeah! Trolsk feeling! Var uppe till midnatt igår och såg fotbollen mellan Tyskland-Brasilien. Efter det gick jag ut genom den öppna altandörren och ställde mig barfota i gräset i den helt ljumma kvällen, fantastiskt!! Fantastiskt att springa också, även om det går barbalångsamt!

  2. Så också i kväll… och ännu en tid… men i söder en nästan full måne som förvarnar om mörka augustinätter. Här i Vallentuna har vi ingen fri nordvästhorisont utanför knuten, men väl planterade bollpilar (?), kring vilka mystiska, okända insekter svärmar i natten.

  3. Staffan: Världen är ofta som allra vackrast när den nästan somnat eller nyss vaknat, tycker jag. Och så här i värmebölja (som jag inte är ngt fan av) är det ännu ljuvligare!
    Malin: 😀
    Anneliten: Du har ju alleles rätt!
    Snitsaren: Mörka augustinätter är också vackra. Fast det var ju det däringa krånglet med pannlampan förstås. Om man ska springa i dem. Augustinätterna.
    Pilträd och nattflyn doftar Medelhavsnatt för mig.

Lämna ett svar till anneliten Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s