Bästlunchen

lunsen

Solbländad i höger ögonvrå på väg ut. I vänster ögonvrå på väg tillbaka. Längs Lunsens rotiga, steniga stigar. Över barrströdda klipphällar och spänger där nattfrosten fortfarande låg orörd. Sjukt bra lunchlöpning!

Annonser

6 thoughts on “Bästlunchen

    • Såg inte ett lingon. Men jag sprang iofs på Upplandsleden. Mycket vältrampad. Så jag gissar att även om tuvorna tidigare lyst röda så är alla bären plockade sedan länge.

  1. Förutom den korta skymten från Uppsalatåget är Sunnersta det närmaste jag kommit det omtalade reservatet. Springer du dit från jobbet (som väl ligger åt det hållet på andra sidan ån) eller tar du bilen för att hinna få så mycket skog som möjligt. När Lunsen kommer på tal tänker jag att kanske någon gång innan jag dör…

    • Jobbet ligger helt riktigt åt ett bra håll i förhållande till Lunsen, men det är ändå en dryg halvmil dit. En rätt fin bit längs ån visserligen, men jag tar precis som du misstänkte bilen för att riktigt få suga musten ur skogen.
      Lunsen är absolut värd en utflykt. Ffa Micksmossen är cool.

  2. Spångar eller spänger det är frågan som mal i mitt huvud när jag springer i den typen av terräng. Och så tänker jag på hur hala de kan vara de där brädorna. Och spänner mig. Men vackert är det!

    • Spänger eller spångar är korrekt enligt saol. Men de sätter spänger först vilket betyder att det är den pluralform de förordar i första hand. I alla fall in min upplaga av ordlistan. Kan ha ändrats i senaste.
      Snorhala kan de verkligen vara. Så jag springer i dubbdojorna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s