Nyårstid är tillbakablickstid och löftestid.
Men någon årskrönika över 2015 års bedrifter blir det inte här. Jag är inget fan av att titta i min egen backspegel. Tycker utsikten genom framrutan är betydligt mer spännande.
Jag avger inga nyårslöften heller. Envis som en gammal get sedan årtionden tillbaka. Eller, jag avgav inga nyårslöften. I år tänker getskrället ändra på sig. Blev inspirerad av Ingmarie, som gett sig ut i okänd terräng (anti-gravity-yoga), och uppmanar oss att våga testa nytt. Vem fasen vill dö nyfiken? Om jag tänker ge mig på hunden hängande i en hammock råkar jag vara osagt, men löftet lyder:
2016 ska jag testa något nytt varje vecka.
Det sagt lägger jag in två brasklappar.
Martina Thuns (Morgonpasset i P3) klockrena nyårslöfte från 2013/2014: ”Lova på och se hur det går!”
Samt en hänvisning till Svenska Akademins ordlista. Ordet löfte har ett par sammansättningar…
Gott nytt år!
blogg@bureborn 
Bra löfte! Förra året lovade jag att laga ett nytt recept varje vecka och jag höll igång fram till mars. Men jag lärde mig ett par bra recept på det och tänkte fortsätta i år. Förr eller senare blir det ju 52 nya recept.
Också ett bra löfte! Visst är det så mycket roligare med löften som vidgar vyerna, istället för bregänsar av typen ”nästa år ska jag sluta äta kakor”.
Friskt vågat, hälften vunnet säger man ju. Jag gav ett löfte för en tid sedan som just nu tar så stor del av min tid att jag ligger så lågt jag kan inför nyåret. Lycka till som testpilot!
Nyår är ju en särdeles konstlad konstruktion egentligen. Det nya året skulle ju lika gärna kunna starta den 23 septemer eller den 4 februari. Löften väger alltså lika tungt oberoende av när de avges. Önskar dig lycka till med ditt!
Finns en risk för kraschladning för den här piloten. Alternativt utskjutning med katapult.
DET är ett bra löfte! 😀 Tjohoooo! det behöver ju inte vara så himla märkvärdigt varje gång. Tvärtom kan det vara en ny väg till jobbet, en ny maträtt, sitta på annan plats vid köksbordet eller hur det är att sova på andra sidan i sängen. 🙂
Gott slut och Gott Nytt 2016!
Jag hade ju bästa inspirationskällan! 🙂
Just så där tänker jag faktiskt – att det nya inte behöver vara världens jätteutmaning varje vecka. Även smånytt ger annat perspektiv på livet, och det är det som är själva huvudpoängen.
Precis!
Att dö nyfiken har jag nog inget emot. Låt mig utveckla (som Mikael Hjort säger):
Nyfikenhet är min livsluft och den vill jag nog behålla så länge jag får. Och det lär bli svårt att tima min död med ett definitivt slut på nyfikenheten. Att ha saker oprövade känns trots allt bättre än att tycka sig kunna det här med livet. Fast å andra sidan kan resignation också ha sin tjusning, så osvuret är bäst.
I dagsläget har jag alltför många lösa tåtar att knyta ihop för att känna behov av att dra i nya, men den dag jag blir nyfiken på en ny trådända, drar jag nog i den. I mitt fall tycker jag nog att det är lite höna och ägg här. Utan nyfikenhet ingen anledning att äta smörgåsen upp och ner. För mig är det nog mera tiden och ledan som till slut väcker nyfikenhet och föremålet för den kan jag aldrig förutse. Nyårslöften? Nej nej nej! (Men om jag får lust och ork är det möjligt att jag framåt sommaren satsar på gubbsilver på Lidingö i höst. Eller också inte…)
Du har rätt såklart! Även jag hoppas att nyfikenheten inte kolar innan jag trillar av pinn. Men jag hoppas också att jag vågar bejaka nyfikenheten och inte låter mig stoppas av feghet, bekvämlighet, tankar som ”det får vänta tills jag blir pensionär”, rutin och allt annat som tycks komma i vägen.
Helt rätt tänkt. Att vänta tills du blir pensionär är inte någon bra idé, om du frågar mig… 🙂
Jag har ett nyårslöfte – att alltid blinka i rondeller. Efter att ha övningskört med två döttrar inser jag att när man är ny bakom ratten är det exat svårt att läsa andra bilisters tankar 🙂 Annars som vanligt – det vill säga inga löften. Inte ens det att prova något nytt med regelbundenhet. Man kan väl liksom göra det när andan faller på tänker jag.
Klokt och trafiksäkert löfte! Numer lär man sig visst att bara blinka höger när man vill ut ur rondellen och inte vänster när man kör in (om man ka till vänster) . Om jag fattat rätt. Själv blinkar jag både in och ut, men det kanske bara ökar förvirringen hos körkortsinnehavare in spe.
extra ska det vara…
Ping: # 1 – Frukostplacering | blogg@bureborn
Ping: #5 – Gymselfie | blogg@bureborn
Ping: # 6 – P2 | blogg@bureborn
Ping: Att prova något nytt | Lite Längre
Ping: # 10 – Muggfärgsbyte | blogg@bureborn
Gillar det här nyårslöftet mer och mer – en fantastiskt bra idé. Själv kör jag en liten variant på temat. En idé som jag fiskade upp av en vän vars vän skulle fylla 50 under fjolåret och bestämde sig i början av det året att skapa en tidsbegränsad ”hink-lista”; 50 saker att göra detta 50:e år av hennes liv.
Jag, som ska till och fylla primtal för 15:e gången i ordningen (47) gjorde i början av detta år alltså en 47-lista. En lista med en ganska spretig samling aktiviteter, stort som smått, nytt och redan känt.
Dessutom upprättades den helt utan löfte att bocka av alla punkter. Mer med ambitionen att fungera som inspiration (eller påminnelse?) att testa, göra, utvecklas och våga – att inte fastna.
Det var ganska svårt att komma på 47 saker på en gång, så listan byggdes på efter hand under de första veckorna. Skulle någon punkt kännas ointressant/inaktuell under året, så får den utan vidare kastas och bytas mot något annat…
47 things – because I can and want to.
Gillar de 10 första av dina och ser fram emot de nästa 42.
Tycker din variant (och din väns väns) låter suverän! För det handar ju om just det där att ta ut svängarna i livet och upptäcka nytt om världen och sig själv, och för mig också att försöka se möjligheter i det lilla. Jag hoppas att jag även ger mig på några större utmaningar. För sånt tror jag dock att din hink-listan egentligen kan fungera bättre. Att som jag i princip hitta på testprojektet eftersom medför en risk att de blir småttiga till slut – om än roliga. Men det vette tusan om jag skulle kunna komma på 47 (samma siffra för mig) på rak arm, ens om jag hade några veckor på mig.
Fylla pirmtal är ju en strålande anledning att fira! Nästan så att jag – som aldrig firar mina födelsedagar – blir lite sugen på att faktiskt göra det i år. Fira 47 när man vägrat fira 30, 40 och inte planerar att fira 50, känns ju också lite uppkäftigt.
Exakt! Precis i samma sits vad gäller firande av min egna födelsedagar – speciellt de 10-talsjämna. Rebelliskt motsträvig. Men de ytterst ojämna – why not?!
Ping: # 14 – Cykelbyxor | blogg@bureborn
Ping: # 18 – Uppsägning | blogg@bureborn
Ping: # 19 – Scott scale 760 | blogg@bureborn
Ping: # 21 – Släpvagn | blogg@bureborn
Ping: Håller tunt | blogg@bureborn