Kaprifolen knoppas. Skogen bjuder på mossmjuk löpning. Ändå envisas jag med att sätta på mig pjäxor och följa ett vitt sorbetspår genom ett i övrigt marslikt landskap. Tredskas och konstrar på konstsnön.
Bekämpad barmarksvinter
blogg@bureborn
blogg@bureborn 
Själv skulle jag nog valt mossmjukheten före sorbeten. Fast här kan man visst få både och på samma gång, för enligt färsk rapport börjar nu mossan kika fram i elljusspåret.
Inte ens Skellefteå bjuder alltså på ngn vettig vinter detta år. Ack, vart är världen på väg?
Hehe, du börjar bli riktigt inbiten skidåkare låter det som!
Man kan ju förstå att de som ska åka Vasaloppet åker skidor så länge minsta snögnutta finns att uppbåda. Men jag har inte ens det att skylla på. 🙂
Jag har åkt skidor på sämre snö än så. Tjejvasan förra året till exempel.
Bålsta SK är riktiga hjältar när det kommer till spårdragning! Eldsjälar som natt efter natt kör ut på sina skotrar för att skapa räls år hugade åkare. Vasaloppshjältar däremot – helst de som inte ligger i täten – tycks ofta få glida omkring på allt annat räls, om det ens finns några spår kvar överhuvudtaget. Känns inte lockande. För en rälsbortskämd norrlänning som jag.