# 7 – Flex

Den här veckan fuskade testpiloten en aning. Jag har flexat tidigare, på de pass på F&S som heter intervall/flex. Där består första hälften av passets 55 minuter av hopp och styrkeövningar i högt tempo. Sen tar man av sig barfota (om man vill) och fokuserar på dynamisk rörlighet. Tänj och sträck. Denna vecka gav jag mig på ett timslångt, renodlat flex-pass.

 

Analys

Kramp i pektår gör skitont! Kanske svalnade tassarna för snabbt? Jag hade ju ändå dammat av ett gäng löpbandsintervaller innan. Tack vare ambitiös stretching under de cirkelträningspass jag går på hemma i brandstationen är jag inte längre smidig som ett kylskåp. Jag är smidig som en microvågsugn. Typ. Jag klarar av att ta ut nästan alla rörelserna. Det drar skönt. Många är klassiskt effektiva yoga-poser, andra har typisk F&S-feeling med fint flow, vissa känns ärligt talat rätt underliga. När jag var barn hade jag en docka vars ben ständigt bröts loss vid höftleden. Den känslan. Flex ska enligt beskrivningen vara atletiskt och ge energi. Men för det är musiken för lugn och ledaren för avmätt. Jag blir osäker på om jag ska ta i eller sträva efter avslappning.

Hiss eller diss

Diss. Om det bara finns två valmöjligheter. Annars diss med potential till förbättring. En stel löpare mår superfint av att utmana rörligheten och jag vill gärna ha en starkare och smidigare kropp. Men för mig skulle det funka bättre om känslan i passet var mer aktiv, med kraftfullare musik och framförallt en mer fokuserad och medryckande ledarstil.  RörlighetsTRÄNING, tack!

Annonser

6 thoughts on “# 7 – Flex

  1. Ser skönt ut. Ungefär som när katten vaknat och sträcker på sig. Liknar också litegrann mina stretchövningar efter en löprunda. Liknar förbluffande väl rörelserna från i somras när jag la nytt yttertak på sommarstugan.

    • Det kanske är fler renoveringsprojekt som är receptet på en rörligare kropp, snarare än konstruerade pass i en gympasal? Gissar att sambon skulle uppskatta den omläggningen av träningen i alla fall.

  2. Från kylskåp till mikrovågsugn. Om unga tjejer tar till såna jämförelseobjekt blir det inga lämpliga skåpliknelser kvar åt såna stela gubbar som mej. Ett gammalt murket linneskåp eller vad?

    Mitt flexande har mestadels inskränkt sig till att jag tar på mig strumporna stående och att jag gör några tänjningar och borzobsteg innan jag springer för att inte få ont i knäna.

    Men rörelserna i länken (som jag nyss prövade efter förmåga) hissar jag utan vidare som komplement till min mer styrkeinriktade köksgympa. Svettfri njutning för rörligare leder (och kanske ansiktsmuskler som hos den presenterande F&S-flickan).

    • Lapar i mig epitetet ung… 🙂 Vadå murket? Jag tänker mig ett gediget ekskåp med karaktär.
      De flesta övningarna är riktigt bra. Och nyttiga. Det känner man. Så jag röstar för att du behåller dem som komplement i köket. Ett par månader, och vips så är du en mahognybyrå!

  3. Intressant! Jag tycker det är skönt med både och. Har jag tränat hårt vill jag det ska vara lugnt och är gärna länge i varje position. Men jag tänker nog för mycket ”yoga”. :-O Hade nog också velat att Flex skulle vara mer aktivt. Ffa att ledaren är aktiv! Kör vidare och ”Just be in the moment”. Långsamt är bra för att tagga ner stress-systemet. 🙂 Håll i så är du snart en sån där mjukpyskudde. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s