# 12 – Memma

memmaAkut idétorka hos testpiloten denna vecka. Tur att en av arbetskompisarna fick för sig att han ville prova en finsk påsktradition och dukade upp memma med tillhörande kaffegrädde och socker i fikarummet.

Analys

Ser ut som ordenligt kladdig kladdkaka. Smakar inte ett dugg som kladdkaka. Smakar mest mörk sirap, vilket också är en av huvudingredienserna tillsammans med rågmjöl och rågmalt. De senare är antagligen det som skapar doften av spannmål, den sträva strukturen mot tungan och mastigheten. Åt ett par matskedar. La sig som en klump i magen.

Hiss eller diss

Diss. Sorry, alla mina finländska vänner och bekanta! Det var inte äckligt men inte gott heller. Jag kommer inte att bli en av dem som slåss om de tydligen åtråvärda memma-paketen i kyldisken inför påskhelgen.

11 tankar om “# 12 – Memma

  1. På din beskrivning låter Memma precis som det kraftfoder som bönderna brukade ge till korna hemma i byn. Man blandade melass i kornmjöl och korna slickade i sig röran med förtjusning. Jag slickade också i mig melass när jag fick tillfälle. En säregen smak, inte särskilt gott men smaklökarna gillade sötman.

  2. Memma eller mämmi som jag tycker att det är skojigare att säga har jag aldrig smakat, men det låter ungefär lika ogott som det blandade påskgodis man får i pappägg och som jag snällt stoppar i mig, möjligen mer svårätet. ”Sånt kladd” (som Hugo säger om skolgårdens exklusivt erbjudna godis i Maria Gripes berättelse, där han I stället bjuder på kåda från skogen att tugga på… som om normala barn skulle gå såna finter…). Julhelgens lanttulaatikko, som får bli din utmaning i vecka 52, verkar mer matnyttigt.

    (Som du förstår skriver jag denna kommentar enkom för att visa min beläsenhet och skryta med mina kunskaper i finska, men det bjuder du säkert på).

    • Påskäggsgottor hyser jag en barnslig förtjusning i. Vissa av gobitarna i alla fall. Som sura döskallar, salta balkar och dragéägg. Kladd helt i min smak.
      Kålrotslåda (tvingades googla. 1-0 till din finska :-)) har jag testat under en visit i Finland i december i fjol. Även morotslåda. Till en färglös, kokt skinka, fadd senapssås och burkärtor. Avstår helst denna jultradition hädanefter. Om inte någon finsk vän bjuder. Då håller jag god min. Värre var det inte.

Lämna ett svar till bureborn Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s