Klassikern

Jag skulle vilja genomföra en svensk klassiker. Nej, fel. Jag skulle vilja ha genomfört en svensk klassiker. Det skulle helt enkelt se bra ut på min idrottsliga meritlista. Men jag har faktiskt ingen som helst lust att cykla Vätternrundan. Eller simma Vansbrosimmet. Landsvägscykling i drygt ett halv dygn omgiven av tusentals andra vinglande cyklister lockar mig inte ett dugg. Ännu mindre att befinna mig i ett plaskande stim simmare i Dalälvens motströmmar.

Men så tipsade Malin om ICA-klassikern. Den tar jag mig härmed an!

(Psst. cyklingen lär inte genomföras på asfalt, och när det kommer till simningen får vi se. Strategi ett är att komma över min antipati mot att sänka ner kroppen i vatten. Strategi två – kajak.)

klassikern

 

 

Annonser

18 tankar om “Klassikern

  1. Kul att du också kör! Jag funderar också hur jag ska få till simningen. Jag får ju inte bada förrän min centralvenkateter är borttagen. Får hoppas den är det då!

    • Känns superbra att ha en ”medbrottsling” i utmaningen.Vi får peppa på varandra om det börjar kännas trögt!
      Alternativet roddmaskin som ju är tillåten istället för simning känns ju sådär… Håller tummarna för att katetern är puts väck i juli! Vi har ju dessutom både augusti och september på oss.

  2. Kajak är ju ALLTID en bra idé – samt alla alternativ som innebär att man måste cykla hela natten. Jag har gjort klassikern en gång men vill inte göra om det. Vansbro ligger för långt bort (det tar en hel helg att simma en timme), det är sjukt stressande att åka Vasaloppet när det aldrig någon snö i Stockholm och jag hatade att kämpa för att hålla mig vaken hela natten på Vättern. Lindingö är ju ok men sjukt trångt.

    • Åh, du är en sån där som gjort det – grattis!!
      Kajak är ett tämligen otestat kort för mig. Men känns eoner mycket mer lockande än simning. Men samtidigt ska man väl försöka ge sig på de riktigt otäcka grejerna.

  3. Ja, det låter genomförbart. Ett Lidingölopp skrapar du ju (liksom jag) ihop var fjortonde dag och med dina snabba tvåmilar hann du väl nästan med ett Vasalopp under vinterns korta skidsäsong och med blöjbyxorna på orkar du bevisligen trampa länge. Återstår att våga bada, om du nu inte väljer att ro eller paddla…

    När det gäller den riktiga klassikern har jag förundrats över den ojämna fördelningen. Att springa och gå tre mil på fem timmar känns ju oerhört mycket enklare än att skida i nio mil eller cykla runt Vättern.

    • Jag har kompisar som tycker att Vättern är den lättaste resan, men som fasar för Lidingöloppets tre mil och tycker att det är den i särklass största utmaningen. Alla tycks dock vara rörande överens om att Vansbro är en bit kaka. Säger de ja. Som inte förvandlas till en marmorstaty i kontakt med vatten och sjunker som en sten. Typ.

  4. För mig har det alltid varit simningen som stoppat alla seriösa överväganden av klassikern – simma motströms i iskallt vatten… Men å andra sidan säger folk att det är den lätta delen. Ska kolla in Icas variant 🙂

    • Icas variant är klart överkomlig. Nästan skam på torra lann´ om man inte klarar den. 🙂
      Jag har också bara hört versionen ”Vansbro är hur lätt som helst”. Tillåt mig tvivla…

  5. Alltså Vansbro är verkligen en kakbit. En till två timmar sen är det klart och man behöver inte vara så himla bra på att simma heller. Medströms går i ett nafs och sen har man en liten jobbig stund. Det mest jobbiga är som Kari säger att ta sig dit och hem. En hel helg för en simtur.
    Vättern.. hu… Jag missade just cyklingen när jag gjorde Klassikern, för min kusin gick och gifte sig samma helg. Nu får jag inte tummen loss att göra om allt, just för jag är så rädd för cyklingen. Cykla utan att få sovpaus och med en massa andra cyklister och framförallt bilister… fy fasen vad läskigt. Nä, jag säger som du sa, jag vill gärna HA GJORT Klassikern, men vill inte göra den.

    • Vad roligt att du hittat till mig, Nipe! Välkommen!
      Om det inte vore för att jag blir stel som en pinne så fort jag hamnar i vattnet så kanske Vansbro skulle kunna gå ändå. Eller kanske inte.
      Jag blev helt skräckslagen när jag insåg att biltrafiken rullar på som vanligt runt Vättern trots att vägen är strösslat med cyklister. Kanske i mörker. Och regn. Rena självmordsuppdraget.

    • Jag lovar. Jag kommer inte att påstå att jag gjort en klassiker efter avslutad ica-variant. Där går skammens gräns. 🙂
      Om jag nu kommer i mål vill säga…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s