Att testa att leva livet vänsterhänt är ett lättköpt och billigt testpilotprojekt. Helt gratis. Köpa cykel är allt annat än billigt. Men kul! Och gör det kuligare att cykla i skogen. Det var i alla fall syftet när jag traskade iväg till cykelhandlarn´ och rullade hem med en splitterny mountainbike.
Analys
Min gamla mountainbike hade minst 25 år på nacken. Eller på styret, eller vad man nu säger om cyklar. Min nya, läckra Scott Scale är lättare, smidigare – och den har stötdämpning på framgaffeln. Mindre risk för vibrationsskador på osläta underlag. Enklare att manövrera. Men det gäller att komma ihåg att låsa dämpningen på asfalt annars suger dämparna all kraft ur trampet. Halleluja för skivbromsar som biter! Halleluja för tysta, snabba växlar som glider över kuggarna. Allt annat än halleluja för en sadel modell medeltida tortyrredskap. Inte ens tredubbla blöjbyxor skulle höja den sittkomforten. Sadeln snabbt utbytt mot mer polstrad variant. Tramporna ännu inte utbytta mot cykelskovarianten. Vågar inte sitta fastklickad i skogsterräng. Än. Men snart så. Tror jag.
Hiss eller diss
Hiss. (Fattas bara annat när man är ett gäng tusenlappar fattigare.) Hiss också för den nya cykelhjälmen som faktiskt sitter fast på huvudet och inte balanserar som en kalott uppe på hjässan.
Extra hiss efter eftermiddagens cykeltur genom regnskölja rapsfält, med näsborrarna fyllda av den pepprig doften och gula blomblad fastklistrade på tajtsen.
blogg@bureborn 
Ser nästan ut som i min skog, det där! Härliga cykeltider. Hoppas ni kommer njuta av varandras sällskap i många år, du och Scott.
Fantastiskt cykelvänlig skog är det också, och alldeles lagom utmanande för en mtb-fegis som jag.
Reflexioner:
1. Av oklar anledning fick jag den gamla låten ”En tuff brud i lyxförpackning” i huvet.
2. Att sätta fast fötterna i trapporna låter farligt i steniga och stubbiga skogen (tycker hönspappan).
3. Inte får man väl cykla genom rapsfälten?
Respons på reflextioner:
1. Tar detta som en fin komplimang. Även om ordet lyx då och då får mig att associera till slöseri.
2. Instämmer. Men riktiga mtb-cyklister använder cykelskor – och hävdar att det är SÅ mycket bättre. Lovar dock att först testa på släta vägen.
3. Får man absolut inte! Fast i det här fallet gick det en smal väg genom fältet som jag cyklade på, och rapsen var regntung och dråsade ut över åkerkanten.
Åh! Saknar mina (stulna) Scottcyklar! En orange och en röd… Have fun med din fina!!!!
😦 Två stulna fincyklar? Fy så trist! Här har det sina fördelar att bo på landet. Färre klåfingriga personer som får syn på cykeln och drabbas av habegär. Fast för ett par veckor sedan blev faktiskt en landsvägscyklist som tränade i trakterna rånad på sin cykel. Prejad av vägen av en skåpbil, rånarna tvingar till sig cykeln och slänger in den i bilen. Skitläskigt rent ut sagt!
Läcker hoj! Nu fattas väl bara att du börjar träna trial med cykeln? Själv har jag en smalhjulad Monark inköpt 1980. Den rullar lätt och är i förvånansvärt gott skick. Dock väcker den viss uppmärksamhet i vissa kretsar. Barn brukar undra vad jag har för cykel. De ser med viss skepsis på hojen och då känns det som om den är en höghjuling från 1800-talet.
Oh, en äkta retrohoj! Hade du bott här i Uppsala hade den blivit stulen direkt för såna är hetast hett.